Utrustning

Kardor

 

Mycket av utrustningen på denna sida är min egen som jag använder regelbundet, som säkert syns för den skarptögde.

Några få är mina vänners av modeller som jag provat och som jag har orsak att använda som exempel på denna sida.

 

Karda, mjuk platta. Karda på mjuk platta. Karda med korta borst. Karda med träskaft. Karda med plastskaft. Karda med plastskaft.
PHOTO: AH

 

 

Borstar

Borstning och liknande skötel tar bort smuts, eliminerar tovor och stimmulerar huden, om man använder verktygen rätt. Viktigt är också att använda rätt borste till rätt päls och förhållanden.

 

Borstar finns av olika modeller. Man brukar skilja dem i kategorier:

Det är många detaljer på en borste som bidrar till användbarheten av borsten.

Piggarnas material och kvalitet, piggarnas längd. Underlaget på padden kan vara olika elastiskt. Storleken på borsten. Handtag. Lutningen på piggarna i kardan. Man får prova sig fram.

Mer luft och höjd i padden ger mjukare tag med borsten, hundarna tycker oftast den är snällast, utan att för den skull ge mindre effekt vid borstningen.

Längre piggar behövs på en hund med tjockare päls.

Storleken på kardan ska aldrig vara bredare än brädden mellan frambenen på hunden som ska bostas. Allt för att man ska komma åt överallt, i alla skrymslen och vrår.

 

Karda med knapp. Karda med knapp man tömmer håret med. Liten karda. Liten karda. Bred karda.
PHOTO: AH

 

 

Karda

Karda heter karda för att modellen ursprungligen användes till att karda ull, oftast ull från får, så att man sedan kan tvinna tråd av den. För att pälsen ska bli så pass bearbetbar så krävs det att stråna arbetas igenom fullständigt, ingen del får lämnas obearbetad. Kardan är tillverkad för att vara extra effektivt för detta jobb.

En karda heter alltså karda för att det finns en ursprunglig karda som förr i tiden användes till att karda djurpäls med, oftast fårull, för att tillverka i första hand garn från.

 

Ursprunglig karda.
PHOTO: AH

 

Sedan kom man på att denna modell också går att använda till hundar.

Karda sliter ut små tovor och sliter på underullen.

Hundar som ska sakna underull men inte gör det, kan därför "behandlas" med karda för att hålla mesta möjliga underull borta från den hunden.

Annars är den toppen att allmänt ta ut små tovor med. Den slår isär håstråna riktigt bra för att vara en borste.

Normalt använder man kam för att slå isär hårstråna riktigt effektivt. Kardan rafsar i ordentligt och är därför väldigt effektiv.

Är hundens päls eller hud delikat och ömtålig, skör, kan kardan bli ett fördärv för hundens päls och hud.

Längst till vänster stor dubbelkarda, bredvid den liten dubbelkarda. Mitten mellan dessa båda dubbelkardor är helt mjuk. Det ger en extremt snäll borstning.

 

Kardor, en liten, en mellanstor. Dubbel stor Dubbel liten Kardor med trähandtag,
En liten, en mellanstor
Karda liten Karda mellanstor med
trähandtag
PHOTO: AH

 

Kardan med plastpiggar nedan är toppen för massage av hårbotten på korthåriga hundar. Den tar också bort döda hår, men lämnar döende hår kvar.

Denna använder jag regelbundet till mina Podengo P. Grande Pelo Liso. De stora trängs för att komma först när jag tar ner kardan från sin krok på väggen.

Den har dock inte samma rengörande effekt på pälsen som de flesta naturhårs borstar.

 

Karda finns även i rosa. Karda med plastpiggar.
PHOTO: AH

 

 

Dessa snedställda kammar ska visst också numera kallas karda. Men ska vi tala om arbetsområde för den, är det en snedställd kam. Alltså återfinns de på min sida bland kammarna.

En karda heter karda för att den modellen är den ursprungliga, den som man kan karda ull med för att göra garn av. En kam, vare sig den är rak eller snedställd, kan man inte karda med. Alltså är detta nedan en kam.

 

PHOTO: AH

 

 

Pia´s Akira Sa-Chi

Han har en päls som kräver lite annat än mina andra av samma ras. Efter många år har jag till sist hittat en kombo som fungerar på honom. En karda som precis har den mjukhet men ändå längd i piggarna som han behöver (dubbelkardan längre upp på denna sida bredvid de andra kardorna).

Dessutom denna annorlunda sorts kam som går att använda mer på djupet (bild nedan), dessa kombinerar jag, så äntligen blir det lättare att sköta honom.

Jag har tidigare provat flera modeller av denna typ av kam med kortare stumma piggar på flera olika hundar och raser, också Akira, men jag har inte sett någon nytta med den tidigare.

Jag har som sagt provat flera varianter av denna kam till Akira genom åren, men ingen har fungerat. Men skam den som ger sig, det är bara fortsätta att prova. Man får aldrig ge upp! Till sist hittade jag denna med längre piggar som roterar och sviktar. Och äntligen är både jag och Akira överrens och vi är både väldigt nöjda.

Själva nyckeln är att instrumenten är effektiva på hans päls OCH extremt snälla mot hans päls. Han är håröm.

Kardan har ett mjukt, böjligt underlag som piggarna är fästa i. Kammen har rörliga och sviktande pinnar som inte tar ner på djupet med tvång. Dessa egenskaper gör att man kan bara ta bort död päls med dem och att de endast tar översta lagret och inte med våld på djupet. Ibland får man borsta och sedan kamma flera gånger på ett ställa, sedan är det klart. Detta utan att ha avlägnat ett enda hår som ska sitta fast. Mycket unikt.

 

Kardan.

Akira (8 år på bilden).

Den perfekta superkammen för Akira.

PHOTO: AH

 

 

Rakor och skrapor av olika slag

Vi har ett gäng olika rakor och skrapor till hundar.

Jag placerar dem bland kardor, då de också brukar mer eller mindre våld på hundens päls och ibland också kallas kardor.

Till vänster nedan har vi en mycket gammal idé. För 50-100 år sedan tog man gamla uttjänta, slöa sågblad och spikade fast den på en träpinne i en böj. Sedan använde man den till att borsta/skrapa kor och annan boskap med denna. Den var t ex extra effektiv när man skulle ta bort bajs som satt ordentligt fast på baklåren, där de ligger och riktigt gnor in bajset, framför allt i långa vinterpälsar.

Till höger har vi det som förr brukade gå under namnet Schäferskrapa. Då de normala Schäferpälsarna var kända för att alltid fälla och denna skrapa också bygger på samma funktion som den till vänster, så var den effektiv för att ta bort dött hår.

Både nya och gamla modellen av dessa båda varianter är den till vänster, modell "ko-skrapa", vassare, skarpare än den till höger. P g a detta är det ko-skrapemodellen som skadar mer levande hår till skillnad från Schäferskrapan som inte har vass kant, som nästan uteslutande bara tar döda hår, i de översta lagren av pälsen.

Av både ko-skrapan och Schäferskrapan finns det en fintandad sida och en med grövre tänder. Den fintandade är till för de hundar med kortare och tunnare päls, den grövre till längre och tätare päls.

De två ullskraporna på var sida om dessa är en blandning av de yttre och trimknivar. De är ganska skarpa. Alla hundar jag provat dessa på har fått den friska pälsen skadad av borstningen med dessa.

Sedan har vi den i mitten, som är en ullskrapa och karda i ett. Den är otäckt skarp i själva kardan också, den förstör pälsen äckligt mycket på hundar.

 

Skrapa. Ullskrapa. Karda med ullskrapa.

Ullskrapa.

Schäferskrapa.

PHOTO: AH

 

 

Kammar och borstar

Vilka borstar och kammar som är bäst till vilka pälsar finns mer om på pälsvårdssidan.

 

Ullskrapa.

PHOTO: AH

 

 

Skötsel av utrustning

 

 

Övriga utrustningar för vård

Mer om förvaring.

Mer om kammar.

Mer om kardor.

Mer om klotillbehör.

Mer om mjukborstar av naturhår och liknande material och fluffborstar.

Mer om saxar.

Mer om trimbord och hundbad.

Mer om övriga tillbehör för skötsel av hundar, bl a tandstensskrapor.

 

Uppdaterad 2019-07-11

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström