Utrustning övrigt

Övriga tillbehör för skötsel av hundar, bl a tandstensskrapor av många olika modeller, tandborstar av många olika modeller, tandkräm, hauptner, trimknivar, trimkondomer, klipps, klippmaskiner.

Mycket av utrustningen på denna sida är min egen som jag använder regelbundet, som säkert syns för den skarptögde.

Jag har haft förmånen att lära mig att skrapa tänder redan på 1970-talet, och har gjort det sedan dess, på mina egna hundar och andras. Jag har provat MÅNGA varianter.

När det gäller plack kan det räcka med en nagel eller tandpetare. Eller varför inte en tandboste?

När det gäller tandsten så behövs lite mer stabila grejor, tandstensskrapor.

Vilken man vill använda är oftast vad man vant sig vid och i övrigt tycke och smak.

Ibland är det bra att ha baksidan på en tandstensskrapa (som inte är vass) eller en tandspegel för att hålla bort mungipor, läppar och så vidare.

Tandspegel är naturligtvis bra att se med när man studerar insidan av vissa tänder, dit våra ögon har svårt att nå.

De som är mina favoriter som jag använder till 98-99 % av skrapningen är de tre till vänster i bild nedan.

Min absoluta favoritskrapa lånade jag ut och fick aldrig igen. Men som tur hade jag en till likadan, den ramlade ner under altanen och jag tog bort en hel hoper bräder i altanen och letade denna, men den kom aldrig till rätta igen. Det är nu ca 7-8 år sedan jag mista den sista. Den saknar jag fortfarande. Jag har sökt med ljus och lykta i affärer, på postorder, på internet. Hos återförsäljare. Hos tandläkare. En likadan finns inte att få tag i numera.

Jämför en lite grövre med en lite tunnare nedan. Bilder med två skrapor på mörkare blått underlag. Den tunna är den som normalt går att få tag i numera i affärer och på postorder.

Fingerskrapan är en av mina favoriter.	Skrapor, de 3 t v är mina favoriter.	Spegel.	Jämför krafrig modell mot den nya, tunna, som finns på markanden idag.

Tandstensskrapor fanns i många, stadiga modeller förr, men är ett minne blott att få tag i idag. De kraftigare modellerna får jag inte tag i längre, den späda tandstensskraporna är den vanliga idag. Jag är inte glad åt det...

Tandstensskrapor kan skickas in för slipning mellan varven, om de är den kraftiga modellen. Den klena tar slut på någon enstaka slipning, om man provar att slipa dem.

De klena halkar mest på tandstenen. De är lättare att sticka hunden med i tandköttet, så man gör illa hunden, om den flyttar sig minsta lilla. Den går dessutom inte att slipa, då blir det inget kvar av den.

Den kraftiga modellen har tyngd i handen, den ligger därför stadigare i handen och halkar mindre. Man får en bred sida att lägga mot tanden, så risken för att sticka hunden i tandköttet av misstag i det närmaste är minimerat till 0. De går också att slipa.

Varför har jag flera favoriter? Enkelt. Hundtänderna ser olika ut i munnen på hunden. Vissa tandstensskrapor behövs i vinklar och vrår. Vissa behövs på större, planare ytor. Vissa behövs på mer stora, böjda ytor. Hundar har olika storlekar och då också deras tänder. Vissa hundar har valptänder kvar och vuxna tänder bredvid man behöver komma emallan.

Vill man ha friska tänder på sin hund går det oftast bra med en skrapa som passar den hunden i den storleken och ägarens händer och grepp. Vill man göra ett mer perfekt jobb i munnen på många olika hundar så behövs fler skrapor.

Ny variant av tandskrapa som jag kallar fingerskrapa, eller fingertandstensskrapa, som jag använt regelbundet i ca 1 ½ år nu (skrivet sommaren 2017).

Jag använder den inte alltid men tillräckligt ofta för att ha mycket nytta av denna skrapa.

Mina fingrar är ganska små, jag köpte därför en small (den fanns i tre storkelar när jag köpte min). Denna har jag sedan breddat ut något för att passa mig. Men som de flesta kvinnor ändras våra fingras storlek regelbundet p g a vätskeansamligen som härrör från vår hormonbalans och menstruationsscykel. Alltså är det svårt att få en sådan här skrapa att passa på fingret varje dag hela månaden.

Dels kommer man i en vinkel som i det närmaste omöjliggör att man kan sticka hunden med spetsen i munnen.

Handen kommer in i munnen i samma vinkel som när man känner på tänderna. Skrapan är inte iögonfallande framför ögonen på hunden så hunden oftast inte uppfattar den som något verktyg, utan snarare som en prydnad på skötarens hand, som t ex en ring.

Allt gör att hunden blir extremt avslappnad och inte rycker. Därmed minskar risken ännu mera att man gör illa hunden av misstag.

Bättre handgrepp. Dessa är handikapphjälpmedel för bl a gafflar, pennor m m. De fungerar bra till tandstensskrapor också.

Photo: Annika Hagström

Största misstagen som man gör med hund vid tandstensskrapning är att man håller fast hunden onödigt hårt när det inte behövs. Då kan hunden få panik.

Att man av misstag sticker hunden i framför allt tandköttet så hunden rycker till, eftersom det känns obehagligt eller t o m gör ont.

Allt detta minimeras om man lägger en god grund för hunden att känna sig trygg när man är i munnen och rotar. Då är hunden avslappnad och stilla, skötaren blir det samma och riskerna minskar till ett minimum.

Ungefär samma som vid kloklippning, risken att klippa för långt in och göra illa hunden ökar om hunden rycker till, vilket den lättare gör om den inte är avslappnad vid klovård och tasshantering.

Grunden är alltså som vanligt det viktigaste för att allt ska gå bra. Så som gäller i stort sett allt vid vård av hund och djur i livet, eller i livet i största allmänhet på alla plan.

När jag var hos veterinären (Delsbo veterinärpraktik) november 2017 hittade jag en tandborste som man sätter på fingret (den blå på bilderna nedan). Jag har några sådana sedan tidigare men de är av hårdplast och sitter inte så bra, utan lossnar och snurrar lätt på fingret. Denna är likadan fast med mjukplast och suger fast i fingret så den sitter still hur mycket jag än borstar. Den är så mycket bättre.

Den blå nedan är utan tvekan vår favorit numera! Den är precis lika bra och snäll mot hunden som putsduk (se längre ner på denna sida) för tänderna!

De röda i förpackningen nedan är halvmjuka, de är dessutom för de med större fingrar. Den blå är för mindre fingrar. Den röda är halvhård i borsten också. Hundarna reagerar mer på denna än med den blå, men den röda är bättre än de andra stela fingerborstarna, då de andra är helt stela i plasten och bara vill snurra runt på fingret när man använder dem, oavsett vilken borst den har.

Det finns tandborstar som ser ut som för människor. Människotandborstar går också bra att använda. De två längst till höger i bild här under är för människor, men används till mina hundar.

Hundtandkräm finns i många olika utföranden. Bäst borde väl de vara som innehåller leversmak och liknande. Man kan också borsta med enbart vatten.

Det är dock viktigt att aldrig ta människotandkräm till hundar, vår tandkräm är giftigt för hundar.

En tandspegel eller liknande kan vara bra att både titta på insidan av tänderna med, men också till att hålla bort mungipan när man t ex skrapar tandsten.

Sedan finns det tandbortar med flera huvud, som kommer åt både invändigt och utvändigt + tuggyta på samma gång.

Man kan också ha en putsduk på fingret eller en fingertuta (se bilden nedan) som är till för tandborstning, den är otroligt snäll mot hunden. Alla mina hundar tycker den är ok, medan däremot tandborste får man nästan alltid lära dem att tycka är ok (undantag min blå fingertandboste, se längre upp på denna sida).

Tandborstar och tandkräm. Dessa tandbortstar är HELT SUVERÄNA! PERFEKT!

Tänder kan ibland sitta så löst att de i princip bara sitter på ett snöre av kött.

Hunden kan ha vidriga plågor när en sådan tand sitter och vickar hit och dit. Det är då idé att ta bort den tanden, så hunden får snabb hjälp. Den blir bra direkt efter man tagit bort tanden, och slipper plågas.

Ibland tar jag bort en tand på en hund, ifall tanden sitter i princip endast på en "tråd".

När jag ska ta bort en sådan tand använder jag med fördel en nageltång av kraftig modell för människors tånaglar. Den gör att tanden inte halkar utan man får ett mycket stadigt tag.

Hauptner är bra att ha ifall man ska ta bort små tovor kring kissen, testiklar, ljumskar, armhålor o s v i alla veck, där det finns risk att man klipper i skinnet, då fungerar hauptnern överlägset, om man hanterar den på rätt sätt, alltså lägger plattan mot skinnet så ingen tunn hud går in mellan tänderna.

Tids nog möter vi ALLA något som är så litet så det är svårt att se för oss.

En bra "trim"utrustning bör därför innehålla ett förstorningsglas eller ännu hellre ett par glasögon, sådana billiga som är endast som förstorningsglas. Anledningen är att om man har ett förstorningsglas är ena handen upptagen, ibland behöver man båda händerna och då är det bättre med glasögonen.

T ex händer det att man misstänker löss. Hur du än tittar på löss kan det vara svårt att se vad det är. Man kan då lägga den misstänkte lusen på ett vitt papper och klämma till med nageln. Blir det en blodfläck, har hunden troligen lus. Man kan också se med förstorning!

T ex man kan misstänka öronskabb. Ta en tops med lite "gegg" på, det är vanligast att det ser ut som kaffesump, om hunden gått med det ett längre tag. Man tar sedan topsen med smutsen på och för upp den mot ett skarpt ljus och tittar med förstorning. Om högen "rör sig" är det ganska säkert öronskabb.

För att alltid hålla glasögonen färdiga att använda är det bra om de ligger i ett fodral.

Jag ger nästan alltid tabletter till hundarna i "godis". Jag använder nästan alltid Orlanders godispinnar för hundar. Det är YTTERST FÅ av mina hundar som inte går på godistricket. Kanske 1/20. Anledningen är att mina hundar är ytterst tränade att ha ett sunt och friskt ätbeteende.

När inte de vanliga metoderna fungerar för oss så är det bra att använda alternativa metoder.

Tittar man noga på peanger så är det inte så jättestor skillnad, men även de små kan göra skillnad.

En är bra vid ett tillfälle, en annan vid ett annat. Bra att ha några olika beroende på vad de ska användas till.

Däremot kan vissa ansvändas till att kamma vissa hundpälsar med och på så vis dra ut underull.

Det är få pälsar i kombination med absolut rätt trimkniv som man inte riskerar att dra bort friskt hår med trimkniv.

Trimkondom bör inte enligt min lära använas alls till trimning. Däremot är den bra att använda när man ska smörja hunden t ex i öronen.

Anledningen till att man inte ska använda sådana tillbehör vid trimning är p g a att det sliter av friska hår, de hår som ska vara kvar. Man skadar hundens päls. Skadorna på framför allt strävhåriga trimraser kan bli permanenta.

Tumme och pekfinger är de instrument som ska användas vid trimning av pälsar. Inget annat.

Att plocka fästingar tycker somliga är äckligt och otäckt. Tycker man så vill man gärna ta till fästingplockare.

Jag persoligen har lärt mig att ALLA metoder som kan användas kan misslyckas. Med tillbehör ökar risken.

Ta så nära huvudet/huden som möjligt. Om möjligt, böj huden där fästingen sitter så huden bildar en "bulle" med fästingen högst upp. Ta sedan precis framför huvudet och knip ihop och dra bort fästingen så allt följer med.

Ett klipps kan användas till att hålla bort päls som är ivägen när man ska borsta eller föna hund med långa hårstrån. T ex få undan svansen när man borstar eller torkar byxan eller torkar undersidan av svansen.

Anledningen är nog att jag var tvungen att ha en utrustning som kunde fungera timme ut och timme in hela dagar på heltid år efter år. De små billiga varianterna håller inte för det.

Men så är det väl så att går man från värsta maskinen till en liten billig leksak så kan ingen bli nöjd. Kör en laumbourgini i några år och gå sedan ner till den minsta sortens renault, vem kan bli nöjd?

Den vita är vek i haken, den gick sönder efter några användningar. Att få upp och sedan igen den var hopplöst. Rullen innehöll endast 10 påsar som var hur tunna som helst. För att inte tala om vad opraktisk färg. Sedan är jag inte förtjust i varumärken på prylar, som denna har.

Den gula är också vek i haken. Jag har gått igenom några sådana. De är jobbiga att få upp och igen i haken och håller bara 2-3 år, sedan går de sönder (i haken). Den gula har jag hängande på trimväskan. Där hänger den med i flera år nu, men då undviker jag att ta bort den, jag bara byter rullen med påsar. Jag har haft två utomhus (samma sort som den gula), året runt, då håller de i regel två vintrar. Sedan orkar inte plasten i haken med det hela, utan går sönder. Det är skruv när man ska öppna och stänger behållaren.

Den gröna är TOPPEN! Där finns två sätt att sätta fast den, båda är mycket lätta att använda och hållbara. Skruv när man öppnar och stänger. Det är 15 påsar i en rulle och de luktar såååå gott. Den gröna har jag haft i flera år nu. En sitter i bilen.

Den vita med blå lock är superbra, den har jag nog haft i minst 8-10 år hängandes och slängandes på handväskan. Den hänger med. Bra lock att stänga och öppna. Haken är av metall, lätt att öppna och stänga + hållbar. 20 påsar i en rulle. Finns inte ett enda bekymmer med denna.

Den svarta har jag haft kort tid. Samma hake som till den gula, men verkar något mjukare i plasten, så kanske denna håller lite mer och blir lättare att öppna och stänga. Ringen som haken sitter i på den svarta verkar också mer stabil än på den gula hållaren. Påsarna har handtag att knyta, vilket jag vet att flera som jag känner med stora hundar föredrar. Man öppnar och stänger den med skruvgäng utan problem.

Ett förkläde stoppar bra vid badning, trimning, klippning, puts, borstning o s v.

Ibland har man ett förkläde eller liknande som vi har när vi trimmar, klipper, badar och vårdar våra hundar.

Ibland har man fått tag i ett som drar åt sig hundhår, men att man i alla fall vill ha det, då det är bra i övrigt.

Förkläden.

Photo: Annika Hagström

Effektiva tugg och slick stopp finns av flera olika modeller numera. Tratt var det som stod till buds förr och fungerar effektivt numera också. Dessutom är de oftast genomskinliga numera, det var de sällan för länge sedan, hunden har det bättre nu med tratt än förr i tiden, tack vare att de ser igenom dem.

Trattar, två olika storlekar. Omonterade. En med halsband, en utan.

Photo: Annika Hagström

Istället för tratt. En uppblåsbar krage. Allt för att hunden inte ska kunna tugga på sig och liknande.

Istället för tratt.

Photo: Annika Hagström

Mer om övriga tillbehör för skötsel av hundar, bl a tandstensskrapor, förkläden.