HUNDEN och fågel

HUNDEN och fågel

Hunden och fågel får man vara rädd om fåglarna och vad gäller större fåglar, rädd om hundarna!

Små fåglar kan med sina snabbt fladdrande vingar snabbt väcka jaktinstinkten hos de mest inbitna sällskapshundar som till synes inte har någon jaktinstinkt över huvud taget. Man bör ha hunden under sträng uppsikt och nära sig om man släpper ut fågeln för flygning eller så får man passa på att låta fågeln vara ute när hunden inte har tillträde till rummet fågeln flyger i. Fågeln ska ändå vara under uppsikt så den inte gör illa sig någonstans.

Papegojor kan göra en hund riktigt skadad. Man måste vara försiktig, förstå att det är djur. Är hunden väldigt obstinat eller den stora fågeln extremt försiktig av sig ökar risken. Stora papegojor har en enormt kraftig och stark näbb, de kan t ex hacka ut ögonen på en hund. Deras klor kan också ställa till stor skada. En riktigt stor fågel kan dessutom slå med enorm kraft med sina vingar, den kan bryta ben på en hund. Fåglar som kalkoner och gäss t ex kan rent bryta benen av en liten hund med ett vingslag.

Fåglar är massa fjädrar och väldigt liten kropp i förhållande till sitt utseende, det behövs inte så stor mun för att en hund ska kunna bita eller t o m sluka en fågel i ett nafs.

Fåglar måste sitta så högt i sin bur så hunden inte når dem när man inte passar djuren, så att fåglarna kan känna sig trygga i sitt hem.

Fåglar och hundar kan bli bästa vänner under rätt förutsättningar och rätt övervakning.

Mina fåglar

Skrattduva/turkduva

Zebrafink 220902

Fåglar med storlek 40 cm (t ex blåpannad Amazon) ska ha minimimått 1,44 kvm (gäller 2011). För fåglar av denna storlek i flock minst 0,6 kvm per fågel.

Minimimått på en av sidorna ska vara 1,6 m och minimihöjd ska vara 1 meter.

Detta innebär att minimimåttet på sista sidan för 1-2 fåglar av denna storlek ska vara 0,9 m.

Dessa bestämmelser gäller 2011. Kolla alltid med jordbruksverket, det är de som kan tala om de aktuella måtten på burar som man minst får ha för att fågeln ska bo godkänt.

Så tar vi lite anatomi.

Transport

Att transportera fåglar kräver att man tänker till lite före transporten. Fåglar är känsliga för stress och en transport stressar de flesta fåglar, mer eller mindre. Undantag de som tränat sedan de var små, framför allt då av de större fåglarna.

Snabba rörelse, d v s när de ser ut under transport, upplever i regel fåglar som väldigt stressande.

En annan sak som fåglar är väldigt känsliga mot är drag. Drag är svårt att helt undvika under transport.

Täck över fågeltransport under all förflyttning. Vare sig det är buren som rör sig i en bil eller buren som bärs till bil o s v. Använd något som täcker bra vid förflyttning, något som är tätt, så fågeln inte utsätts för blåst och drag. Men se till att fågeln får ordentligt med luft! Det får inte bli så tätt att fågeln har svårt att få luft.

Under längre transport kan man stoppa ner gurka för vätskans skull. Under väldigt lång transport kan man sätta ner hirskolv eller liknande, som både ger mat och lite sysselsättning.

Mycket stor bur under transport är inte det mest lyckade. Om det sker ett snabbt stopp kan fågeln slungs i buren och få större hastighet ju större buren är och kan slå i och bryta nacken.

Proffisionella transporter som på bilderna nedan är extremt bra.

Kort. Samma bredd som de andra.	Mellanstorlek. Samma bredd.	Lång. Samma bredd.

PHOTO: AH

Finkfrön

Att jämföra fågelfrön är inte samma som att jämföra hundfoder.

Till finkar ger vi fröblandningar.

Sedan bör de ha grönt, t ex gurka.

Sedan bör de ha uppmatningsfoder när de ruggar eller är väldigt unga eller om man sätter dem i häck.

De ska dessutom alltid ha kalksten, gärna sepiaskal. Man kan också komplettera med alger och saltsten (som till kanin o d).

Finkarna ska alltid ha tillgång till sand, kol och snäckskal.

I vissa fall finns dessa extra fodertilläggen i fodret. Ibland inte.

Utöver det är fröna, som är stommen, ett slags "allround-foder". Det är inte meningen att fåglarna alltid ska äta alla frön. I vissa tillstånd, åldrar, livssituationer etc, så äter de mer av ett frö, en annan gång av ett annat frö. Fröna ska alltså vara mycket varierande. Äter fåglarna alla frösorter lika begärligt hela tiden är fröblandningen för "fattig". Den kommer inte räcka till, till alla olika livssituationer.

Mer om några frösorter jag provat till mina zebrafinkar.

19/9-20 höll jag på att ställa iordning vinterburen åt de små finkarna. 23/9 var de inneboende i den! 25/9 gjorde vi klart en rå burbotten på hjul, som sedan skulle sågas, målas och sättas lucka på. 17/1-21 var burbotten klar.

Burbotten.	Bur.	Bur.

PHOTO: AH

Utrustning

Att välja utrustning är något som ska anpassas efter bur och fåglar.

220713
Vattenautomat.	Matautomater.

PHOTO: AH

Fågelbadet nedan är avsett för papegojor (små). Man kan hänga den utanpå en bur med luckan öppen. Jag själv ställer gärna mat och godsaker i den, gurka, sand, vatten och annat, så finkarna flyger in i den och äter. Sedan kan jag använda den till att fånga fåglar vid behov. På det viset kan jag bara sitta och bevaka till rätt fink går in, dra i snöret och därmed ta ner luckan mellan stora buren och "fågelbadet", så är rätt fink fångad.

Vattenflaska och kopp.	Fågelbad.

PHOTO: AH

Utrustning/foder

Att kombinera leksaker med foder är ett gammalt konsept, när det gäller burfåglar. Något som kommit senaste 10-20 åren har det blivit vanligare att kombinera mineralstenar och kalkstenar med sittminnar.

Mineralsittpinne.

PHOTO: AH

Leksaker

Att leka är också viktigt för fåglar.

Pinglorna nedan är ganska stora. De är mer för papegojfåglar o d. De fåglarna gillar ofta högre ljud som en stor pingla ger ifrån sig. Mina små finkar, kanarier o d gillar ofta mer delikata ljud, mer lågmälda. De vill ha mindre pinglar. Jag bytte ut nedre pinglan mot en liten, delikat pingla. De andra tog jag bort. Finkarna sitter gärna i ringarna och de pinglar med nedre pinglan, men flit, gång och gång. Speciellt de yngre finkarna.

Gungor har alla mina burfåglar i alla tider gillat. En dem med speglar, en del utan speglar. Vissa fåglar tycker speglar är obehagliga. Mina finkar gillar speglarna. Nedan är det två olika modeller av spegelgungor.

Gunga och koppar.	Gunga och automat.	Pinglor.	Spegelgunga.

PHOTO: AH

Vill ni ha kontakt med fågeluppfödare? Kolla fågelhobby.

Bon

Det finns många olika sorters bon till tamfåglar. Alla har olika. Mina små finkar vill ha täckta korgbon. Jag tillverkar egna. Man kan också göra kokosnötter till bon eller matplatser till fåglar.

Bon.

PHOTO: AH

Man kan också använda annat som bon till fåglar. Jag hittade ett litet hamsterhus på en loppis, helt oanvänd, för 5:-. Aldrig använt. Lappen kvar. Den satte jag in till våra Zebrafinkar som på bara ett dygn beslutade sig för att inta det. Det är ovanligt snabbt för dem att närma sig nya saker.

Zebrafinkarna är lite skojiga. De sover ju i bon, inte bara använder dem till reproduktion.

Hus.

PHOTO: AH

Burar

Burar kan man göra själv. Något som jag gjort många gånger genom årens lopp.

Ha koll på gällande bestämmelser vad gäller storlek. Se till att fåglarna inte kan göra sig illa. Använd giftfria färger.

Nedan tre exempel.

Den med svart bottenlåda är över 50 år gammal. Jag har ägt denna bur sedan 1975 och då var den begagnad. Jag fick den tillsammans med min första större papegoja Chabo. En rödpannad kilstjärtsparakit. Förr gjorde man saker mer kraftfullt, så man t o m kunde laga burarna, om det skulle behövas en sisodär 50 år framåt i tiden.

Sedan den avlånga, höga skapelsen till vänster i vänstra bilden. Det är flera burar, 3 stycken, av samma storlek och modell ihopsatta ovanpå varandra. Ett "höghus" tillsammans med en hemmagjord botten som jag gjorde hösten -20.

På bilden till höger är det en byrå som jag gjorde om till en fågelbur hösten -21.

Köpt bur, över 50 år gammal + egentillverkad.	Hemmagjord bur från en byrå.

PHOTO: AH

Mentalitet

Zebrafinkar tycks vara små förskräckta varelser. Ändå sätter mina igång och spelar i högan sky, allihopa på en gång, när jag nyser eller skrattar. Detta även om jag står bara några cm från deras bur. Jag undrar vad de förknippar dessa kraftfulla ljud med? Det är uppenbart att djur uppfattar saker på annat sätt än vad vi tror att de ska göra, om och om igen. Vi har mycket att lära av djur och om djur.

Vildfåglar

När det gäller hundar och vilda fåglar ska man tänka till. De vilda fåglarna kan sprida sjukdomar till hundar som t ex salmonella.

Fröskal kan hamna under utfodringsstället. Dessa kan vara vassa och skada en hund i tarmen, speciellt om det är en liten hund. En liten hund som får i sig t ex ett fröskal från en solros får i sig en stor skärva i tarmen. På däremot en s:t bernardshund är dessa skal litet.

Ska man mata vildfåglar är det bra ifall man gör det utanför det områden där hunden vistas.

Man kan t o m inhägna under fågelmat stället för att skydda hundar.

Personligen tror jag att vi uppfödare ska akta oss för att ha vilda fåglar flygandes och framför allt ätandes, ovanför tomt/hundgårdar.

När fåglar sitter och äter så släpper de också extra mycket spillning.

Risken är att våra hundar drabbas av sjukdomar (invärtes parasiter, uttre parasiter, mask, virus, bakterier m m) från fåglarna, salmonella är en risk.

Vill vi mata småfåglar så bör vi nog hålla det en bit ur vägen från där våra hundar vanligen vistas.

Mer om "våra" vildfåglar. 220718

Updated 2022-09-02