Valpningslåda

Man ska ha en bra valpningslåda till tiken i god tid så hunden hinner vänja sig vid den.

Att ha en valplåda är bäst, då valparna annars lätt kan komma för långt bort. Valplådan är alltså till för att hålla ihop kullen. Det är också det naturligaste för tiken, och därför tryggast för tiken. Valplådan påminner om en lya/jordhåla för hunden. Hon känner sig skyddad och känner att valparna är på sin plats och är trygga i en valplåda.

Valplådan bör följa med till ca 3 veckors ålder. Sedan bör man gå över till en vanlig hundsäng så valparna blir vana och trygga vid sin framtid.

Ta gärna en hundsäng där tiken och alla de kommande valparna får ordentlig plats, sängen ska vara tillräckligt stor för att tiken och valparna ska få plats men heller inte för stort, då valparna kan få svårigheter att hitta igen mamman och syskon.

Likaså är det bra ifall sängen inte är för stor vid valpningsarbetet, då mamman lättare kan spjärna emot vid krystningsarbetet.

Jordbruksverket har minimimått, som man måste följa. Då de ändrar sina regler oavbrutet så får man läsa på. Det ligger utlagt på deras hemsida.

En valplåda han innehålla farliga parasiter och bakterier som växer med tiden. En otroligt noggrann städning är ett måste. Man man undvika smittspridning genom vilken valplåda man väljer att ha.

Använder man hundsängar i trä kan man måla om med lackfärg mellan varje valpning för att på så vis undvika smittor.

Använder man hundsängar i kartong kan man elda dem efter kullen och ta en ny till nästa gång för att på det viset undvika risken för att sprida smittor.

Använder man hundsängar i plast är de svåra att sanera mellan kullarna. Det blir mikroskopiska sprickor och rispor i plasten där det kan ligga för ögat osynliga bakterier eller t o m parasiter som kan sprida sig från kull till kull.

Plaster kan läcka farliga kemikalier, vissa färger är farligare än andra. Det är kanske inte den bästa starten i livet för nyfödda bäbisar. Mer om farliga kemikalier.

Kanske bäst att köpa en ny plastsäng inför varje valpning, om man trots allt väljer plast.

Man kan ånga plasten i hög värme så tar man död på mycket snusk, men vissa smittor överlever det!

Man kan också ta stora lakan och svepa hela hundsängen i, det ger i vilket fall ett litet extra skydd.

Vissa smittor är mer förrädiska än andra, man kan t ex här speciellt nämna Isispora och Giardia som tyvärr är på kommande i Sverige.

Vissa hundraser behöver en skyddskant på sin valplåda, det är för att de inte ska ligga ihjäl sina egna valpar.

Framför allt raser av tung typ och avsevärd storlek kan behöva dessa extra skyddskanter så valparna lättare kan halka undan från mamman om hon lägger sig på dem. Speciellt om tiken är förstföderska.

Man sätter dit en ribba en bit upp på insidan av väggarna i lådan som mammans rygg inte kommer under, så är saken fixad.

Höjden på var ribban ska placeras är så högt upp så tiken nästan kan få under sin rygg, men inte helt. Då är höjden tillräckligt stor så valparna kan halka in där.

Ribban bör gå in i valplådan så långt som en 3 veckors valp är bred av den ras man föder upp.

Man kan också ha en sådan kant till andra hundar, fast kanten fyller då ingen större funktion, fast den skadar heller inte.

Till hundar som inte är allt för stora eller våldsamma med sängen kan man tillverka en valplåda av kartong.

Ett bra sätt är ifall man kan få tag i en kraftig kartong, t ex TV-kartong, de är stadiga och bra.

De är enbart att elda upp efter varje valpning. På det viset finns det ingen risk för att föra över eventuella smittor från kull till kull.

När kartongen har invikta kanter upptill känner sig tiken skyddad under dessa kanter, dessutom ger det lite "skugga" från värmelampan så tiken kan ligga lite svalare än valparna.

En kartong med hål i och så klipper man upp ett lock i taket, eller som jag brukar göra, tejpar upp luckorna på kartongen så den blir riktigt hög och öppen uppåt så jag lätt man titta ner och valparna får värme från värmelampa. Det är bra att antingen lämna lite kartong på kanterna så det blir skugga som valpar eller tiken kan ligga i. Eller att man har värmelampan på ena sidan över kartongen. Ha alltid termometer, så det inte blir för varmt, detta kan man läsa om på valpsidorna som jag har skrivit. Runt kartongen kan man sedan ha grindar, som en hage, och de kan man hänga lite mörkare filtar över, för att göra det hela extra ombonat och tryggt kring tiken och hennes barn.

Sedan kan man sätta en filt framför ingångshålet så det blir som ett drapperi, så här är tiken totalt skyddad från insyn. Vill hon ligga inne med titta ut så tar hon och petar filten åt sidan och ligger där och kikar ut.

Kanterna/väggarna kan ibland bli ca 1 meter höga p g a att lockets flärpar är uppvikta och tejpade i varandra för att förhöja sidorna.

Om värmelampan är på brukar jag lägga en filt över halva taket så tiken får lite svalare under denna.

Lägg märke till att termometern alltid är på plats, så man snabbt och lätt flera gånger om dagen kan ha kontroll på temperaturen.

Fäll upp den. Lämna övre flärparna tvär-öppna. Då blir lådan väldigt hög för tiken och hon kan känna sig säker och trygg, ändå kan man lätt inspektera när man går förbi utan att störa tiken, genom att vara titta ner. Dessutom kommer värmen ner ordentligt om man har värmelampa. Använder man en "begagnad" låda kan man tejpa flärparna högst upp så de håller ihop och står upprätt. Man man också klippa ett hål i mitten av taket, så det blir en skuggkant på en sida eller runt om, istället för att ha hela taket öppet uppåt.

Klipp ut ett lagom stort hål som tiken och hennes mage kommer in genom. Öppna gärna hålet i mitten på längsta sidan. Då blir det enklare när tiken får valpar att gå tillbaka in till den och akta sig för att trampa på valparna. Häng över en värmelampa eller lägg en värmedyna under. Bädda med ett tjockt lager tidningar i botten. Ett par rejäla vetpadfällar av högsta kvalitet ovanpå det. En lätt filt ovanpå det som tiken får krafsa i.

Placera en termometer vid liggplatsen. Känner sig tiken orolig kan man hänga över en filt ovanpå. Eller har man värmelampa kan man lägga över en filt över halva öppningen, så blir det svalare i halva valplådan åt tiken.

När valparna blir lite rörligare, 1-2 veckor gamla beroende på ras och andra omständigheter, klipper man ner kanten så de små lättare kan gå ut och in.

Ytterligare några dagar senare kan man klippa ner kanterna så valparna ser ut runtomkring.

När valparna är kring 3-4 veckor slänger man kartongen och byter ut den mot en hundsäng och/eller fäll.

Sedan är det bra med riktigt hög kvalitet av hundfällar, den typ som släpper igenom vätska och fortsätter vara torrt på ytan. Fällen ska också vara tvättbar på 90 grader och ska naturligtvis vara tvättad i 90 grader innan användandet.

Fällar kan bli gamla så kolla att de fungerar som de ska inför valpningen. Lägg fällen med en tidning under, häll sedan på 1 dl vatten och se om den släpps igenom för att sedan bli torr på ytan. Om inte, ta en annan fäll.

Under fällen har man tidningar som absorberar upp / suger upp vätskan och håller kvar den.

Byt sedan lakan, tidningar och liggunderlag så ofta som behövs, det är väldigt olika från tik till tik, från kull till kull, dessutom är det olika för olika raser. Huvudregeln är att det alltid ska vara rent och torrt åt mamma och valparna!

När tiken är vidöppen bak efter en valpning är hon dessutom extra känslig för att få in bakterier, så man får vara extra rädd om henne. Under själva valpningen är faktiskt inte risken lika hög eftersom den hela tiden driver ut en massa som renar bort / tar ut allt som kommer in ganska fort, men risken finns även då. Risen ökar galloppartat ifall man går i i tiken och inte är ordentligt skrubbad före och gärna använder typ kirurghandskar.

Under själva valpningen kan man välja att endast ha tidningar, när valparna väl är födda bäddar man fint åt dem.

Man kan ta tidningsblad och knöckla ihop dem och lägga dem i lådan, så tiken har några tidningsbollar att skaka, krafsa i, slita i stycken, kort sagt, slakta. Det hjälper tiken att få bättre värkarbete.

Tiken ska ha tillfälle att gå fritt utanför sängen. Vill man begränsa tikens framfart tar man en hage som man har runt hundsängen. Minimimått för sådana hagar (hagen kallas box på jordbruksverket) hittar man på jordbruksverkets hemsida.

Man bör också ha en matplats där utfodringen ges. Gärna vatten och mat bredvid varandra. En sängplats ska ju också finnas. Det ska också finnas en upphöjd plats där tiken kan ligga utan att barnen sedan kommer åt henne. På det viset kan hon övervaka barnen utan att bli tuttad sönder och samman när valparna blivit rörliga.

Så är det bra ifall man har en lek / kiss plats i hagen, för tiken t ex när hon är högdräktig, olyckor kan hända när en tjock mage tränger på kissblåsan, och senare till valparna.

Valpsäng

med filtar

Vatten/mat

Tidningar

Vatten / mat platsen brukar jag ha tidningar i botten och vetpad fäll över. Så vattenflaska tillräckligt lågt för att valparna också ska kunna dricka, vilket de lär sig tidigt med denna metod. Fällen är för att hundarna inte ska halka omkring för mycket.

Tidningsavdelningen är till för lek och kiss och bajs. Med denna uppbyggnad av valphagen tar hundarna redan fösta klivet mot rumsrenhet i valplådan. Första veckan när valparna börjar kissa och bajsa blir kiss och bajs lite överallt, i sängen, vid matplatsen, på lekplatsen, man måste byta tidningar och fällar oavbrutet. Efter redan någon vecka går hundarna själv på tidningarna, om de får ha rent kring sig, hunden är av naturen renlig om man lär in det vid späd ålder.

Byt sedan lakan, tidningar och liggunderlag så ofta som behövs, det är väldigt olika från tik till tik, från kull till kull, dessutom är det olika för olika raser. Huvudregeln är att det ska vara bra temperatur och torrt åt valpar och mamma!

Är det tryckande värme så ska man byta fällen flera gånger om dagen för att inte riskera bakterietillväxt som kan göra valpar och mamma sjuk.

I denna ålder händer det att starka och friska valpar hänger med i tuttarna på mamman och hamnar utanför valplådan, har man riktig otur så hamnar valpen i en vattenskål och drunknar! För att förhindra det rekommenderar jag vattenflaska. Vattnet har då också största möjlighet att vara helt fräscht. Utan vatten får inte tiken tillräcklig vätska i sig som den behöver för att bilda mjölk så utfodring av vattnet är helt uteslutet för en bra uppfödning.

Man ska alltid har friskt vatten i fri tillgång till dräktiga och digivande tikar. En vattenflasta är att föredra, dels håller sig vattnet friskt längre, dels hålls det absolut rent, dels så kan inte valparna drunkna i en vattenflaska. För att förhindra valpar från att drunkna kan man också ha en skål hängande högre upp, eller ge vattnet ur en hög matbar.

Man bör också ha en matplats där utfodringen ges. Gärna vatten och mat bredvid varandra.

Sedan ska det finnas en upphöjd sängplats där tiken kan ligga utan att barnen sedan kommer åt henne när de blir så pass rörliga så tiken måste få komma bort från dem men ändå ha uppsikt på den. På det viset kan hon övervaka barnen utan att bli tuttad sönder och samman.

Så är det bra ifall man har en lek / kiss plats i hagen, för tiken t ex när hon är högdräktig, olyckor kan hända när en tjock mage tränger på kissblåsan, och senare till valparna.

Ifall tiken känner sig stressad och springer fram till nätet / dörren måste man hänga något över hagen så tiken känner sig absolut trygg. Stressade tikar får inte tillräckligt med mjölk, valparna växer inte som de ska och får därmed en dålig start. Man måste se till att ta till vilka knep som helst för att få tiken att sluta stressa.

Ibland kan man hänga en filt över öppningen till valplådan, ifall hunden känner att den behöver det för att känna sig lugn.

Ifall tiken känner sig stressad och springer fram till nätet/dörren måste man hänga något över hagen så tiken känner sig absolut trygg. Stressade tikar får inte tillräckligt med mjölk, valparna växer inte som de ska och får därmed en dålig start.

Man kan ha en liten extra hundsäng under valpningen med samma kvalitet som tikens säng. Denna ska dock vara mindre. Här över sätter man värmelampan, eller värmedynan under, så de nyfödda har det varmt och gott. Denna säng bör användas under valpningen till de födda valparna vid behov.

Jag har kartong av kraftig modell som hundsäng, den klipper jag ur en dörr i, så tiken lätt kan gå ut och in, men inte så stor att det inte ger ett riktigt skydd från allt. Vi ska skydda hundar från drag och insyn, så den känner sig trygg.

Om kartongen är täckt över taket så gör jag att hål som omfattar i alla fall halva takytan, oftast i mitten. Detta för värmelampan ska värma ner i kartongen. Banankartonger är redan klara i taket. Flyttkartongen lämnar jag ofta med taklemmarna rakt upp så den är helt öppen men så hög så endast jag kan se in i den när jag går förbi och tiken fortfarande kan känna sig fullt trygg.

I kartongen lägger jag ett rikligt underlag av tidningspapper. På det en nyinköpt fäll och ovanpå det en nyinköpt filt att bädda i. Tikar har stort behov av att bädda.

När valpningen sätter igång tar jag bort filt och fäll, och lägger på ett ännu större lager med tidningar, så det finns tillräckligt att göra konfetti av.

Jag tar dessutom en tidning och knölar ihop ett blad i taget och slänger ner små pappersbollar så kartongen blir väldigt full med dessa pappersbollar. De gillar tikarna att gömma sig i, slita i, kasta runt, slita i stycken o s v.

Efter valpning blir det igen en nytt kraftigt lager med tidningar, en splitterny fäll ovanpå tidningarna och en ny sprillans ny filt ovanpå fällen. Om kartongen blivit smutsig så byter jag även den.

Jag håller mig till nyinköpta liggunderlag till valparna är minst 3 veckor gamla.

Volymen (=storleken) på hundar är olika beroende på hur det mäts. De vanligaste två varianterna: Man kan mäta mankhöjd. Man kan mäta vikt.

Tidigare använda jordbruksverket/länsstyrelsen (= jbv) vikter som referens till vilken storlek av hund som skulle ha vilka utrymmet i olika sammanhang. T ex storlek på hundgård, storlek på hundkojor, storlek på inomhusutrymmen, storlek på valplådor/valpboxar och valphagar, storlek på burar o s v. Numera har man bytt till mankhöjd istället.

Varken mankhöjd eller vikt är ju riktigt rättvisade för vilket utrymme som hunden behöver. Speciellt när det kommer till hundar som är ovanligt tunga eller ovanligt lätta för sin mankhöjd. T ex en Grand Danois är väldigt hög, men en lättviktare om man jämför med många av molosserna som är lägre i mankhöjd. Största skillnaden är kortbenta raser med "stor" kropp. T ex Basset Hound. En låg mankhöjd men de kan vara tyngre än många medelstora hundraser.

När det gäller matåtgång måste man alltid kolla på vikt. När det gäller uppmatning av magra hundar och växande hundar gäller också vikten.

När det gäller att t ex välja hundsäng eller bilbur till hunden är det hundens längd*höjd (när man pratar burutrymme) som gäller. Då ska man se till hundens högsta höjd och högsta längd, när hunden står uppsträckt. Alltså är mankhöjd inte tillräckligt när man väljer bur.

Då jbv ändrat storlekar utan att förvarna åtskilliga gånger numera så måste kan hela tiden ha ett öga på jbv regler och bestämmelser. Det är fullkomligt hopplöst att ge information om jbv bestämmelser här på denna sida, då de kan vara nya mått som gäller i morgon, utan att någon ens får reda på att en ändring är på gång. Inte ens inspektörer har koll på detta numera, utan jbv måste oftast ha flera månader på sig att utvärdera om en hundägare gör rätt.