Vilda fåglar

 

Fåglar av olika modeller. Domherre och talgoxe.
Photo: Annika Hagström

 

När det gäller hundar och vilda fåglar ska man tänka till. De vilda fåglarna kan sprida sjukdomar till hundar som t ex salmonella.

Fröskal kan hamna under utfodringsstället. Dessa kan vara vassa och skada en hund i tarmen, speciellt om det är en liten hund. En liten hund som får i sig t ex ett fröskal från en solros får i sig en stor skärva i tarmen. På däremot en s:t bernardshund är dessa skal litet.

Ska man mata vildfåglar är det bra ifall man gör det utanför det områden där hunden vistas regelbundet.

Man kan t o m inhägna under fågelmat stället för att skydda hundar.

Personligen tror jag att vi uppfödare ska akta oss för att ha vilda fåglar flygandes och framför allt ätandes, ovanför tomt/hundgårdar.

När fåglar sitter och äter så släpper de också extra mycket spillning.

Risken är att våra hundar drabbas av sjukdomar (invärtes parasiter, yttre parasiter, mask, virus, bakterier m m) från fåglarna, salmonella finns.

Vill vi mata småfåglar så bör vi nog hålla det en bit ur vägen från där våra hundar vanligen vistas.

Man kan ge vilda fåglar mat året runt.

Man kan sätta upp holkar till vilda fåglar året runt.

Vill man hjälpa fåglar tar man reda på så mycket som möjligt om varje ras, varje sort. Vad de äter, vilken sorts bon de vill ha. Vilken omgivning de mår bra i.

Lättast är att kontrollera vad man har i omgivningen. Kolla om nån eller några av de sorterna man uppmuntrar behöver hjälp. Ifall de behöver hjälp, ge dem det de behöver.

Kolla upp: Den sorts miljö den speciella sortens fågel vill ha, om det inte finns tillräckligt av den. Den sorts mat den sorten vill ha, om det finns knapp tillgång till det. Vilken sorts bon denna speciella sort vill ha och behöver, om det finns knappt om dem.

Försök att hjälpa till att skaffa dem det de behöver.

Bilderna nedan som jag tagit är tagna genom 4 fönstrrutor som inte gick att tvätta ännu.

Min ambition är att bara ha bilder som jag tagit här hemma på fåglarna i framtiden. Då hoppas jag på bilder utan staket. Det är svårt att fota dem då de lätt blir stressade. Men det går bättre för var vecka. Till sist så hoppas jag att lyckas.

 

Fåglar av olika modeller.
Photo: Annika Hagström

 

Blåmes Bofink Domherre Falk 221206 221223 Gråsparv Grönsiska Gulsparv Hackspett 221113 221223 Kanadagås
Koltrast Kråka Ladusvala Nötskrika 221206 Nötvecka Rödhake Talgoxe Talltita Trana

 

Fåglar av olika modeller. 221113
Photo: Annika Hagström

 

Matstationerna är tre stycken här hos oss sedan våren 2022. På det viset är det lättare för flera fåglar på en gång att äta. Alla tre stationerna är i närheten av flera stora träd. Det är en stor fördel, då skygga fåglar kan hämta mat och sedan snabbt komma undan och äta i lugn och ro, för att sedan hämta fler frön. Då dessa färdiga stationer ofta är för korta, speciellt om man har räv kring huset, som vi har, så behöver dessa komma upp lite högre. Den ena är borrad ner i en stubbe, tills stubben sedan ruttnar, då blir det att ändra den foten. Den andra är nerborrad i en sten, stenen kommer ju i alla fall inte att ruttna. Sedan har jag ett stort "knuttimrat" hus som står på en stor stubbe och en stor sten uppepå stubben och uppepå stenen står huset.

 

221014
Matstationer
Photo: Annika Hagström

 

Lära/läsa/förstå fåglar

Även fåglar kan hjälpa oss på flera sett.

Jag behöver inga väderraporter. Det räcker att titta på de vilda fåglarna här hos oss.

Ca 2 dygn innan det blir sämre väder börjar de äta upp sig på min bekostnad. Lätta kalorier, om än tråkigare än naturens stora och varierande utbud. När de plötsligt slutar komma till våra matstationer så vet man att nu kommer fint väder inom 1-3 dygn.

Ändå så är det få fåglar när det är som mest på sommaren, om man jämför med på vintern. Då kommer fler sorters fåglar och många fler.

Jag menar dock att vi människor har tagit ifrån fåglar (med många flera djurslag) så mycket mat. Vi har utrotat matsorter och vi har minskat de återstående matens habitat. Alltså är det inte alls fel att hjälpa till så det kan ge tillbaka lite av allt vi stulit från naturen.

 

Fågelmatare av olika modeller.
Photo: Annika Hagström

 

 

Vad är det här?

Jag har en liten fågel med tofs som jag såg i våras en gång och nu igen utanför fönstret i allrummet. Tofsmes eller tofslärka?

Tyvärr var det motljus så jag såg inte så bra och inte blev det så bra bilder heller i motljus och med min dåliga kamera.

 

Fågel med tofs.
Photo: Annika Hagström

 

Nu är denna med tofs återkommande här igen under januari-februari 2022. Är det en tofsmes?

Den förfärligt mörka bilden med en fågel är en sort jag inte vet vad det är. Jag har fler bilder på samma sort nedan. Vad är det för sort? Ovanligt lång näbb och ovanligt randig markering på både rygg och front av mindre modell av våra vilda småfåglar.

 

Photo: Annika Hagström

 

Den förfärligt mörka bilden ovan är en sort jag inte vet vad det är. Jag har fler bilder på samma sort nedan. Vad är det för sort? Ovanligt lång näbb och ovanligt randig markering på både rygg och front.

 

Hjälp önskas. Tack på förhand.
Photo: Annika Hagström

 

Grå flugsnappare? Men den ska inte äta så mycket frön som dessa gör och de ska inte övervintra här.

 

Hjälp önskas. Tack på förhand.
Photo: Annika Hagström

 

Järnsparv? Järnsparven verkar ha mycket gemensamt med dessa av den ytterst begränsade text jag har tillgång till om Järnsparven. Kan det vara Järnsparv?

Jag har tre böcker med fåglar. En av dessa innehåller järnsparv, de andra två böckerna har inte järnsparv. En enda bild på järnsparv som dessutom är ritad finns i den boken som har järnsparv med. Det är inte lätt.

Dessa små fåglar är här nästan varje dag. Nu är det ca 4 till 7 åt gången. De håller ihop.

 

Hjälp önskas. Tack på förhand.
Photo: Annika Hagström

 

 

Vad är det här?

Jag är så osäker...

 

Grönsiska eller? Den är så onormalt gul. Är detta en grönsiska?
Photo: Annika Hagström

 

 

Holk

En holk som fungerar på flera olika sorters svenska småfåglar som t ex blåmes och talgoxe.

Hålet bör vara ca 30-35 mm.

Hålet bör vara minst 15 cm räknat från hålets botten till holkens botten.

Man kan också göra holar som attraherar fladdermöss, då kan fåglarna nyttja holken på sommaren och fladdermöss på vintern.

 

3 grönsiskor och en talgoxe.
PHOTO: Annika Hagström

 

 

Personligen

Vi har ett gäng fåglar så gott som dagligen "på vår gård", sedan vi flyttade tillbaka till Bergslagen.

Exempel:

Blåmes
Bofink
Domherre
Gråsparv
Grönsiska
Gulsparv
Gök (fast den hör jag bara ibland)
Hackspett
Kanadagås
Koltrast
Kråka
Ladusvala
Nötskrika
Nötväcka
Rödhake
Sidensvans
Talgoxe
Trana (mellanlandar här i några dagar innan de fortsätter norrut under åren 2020 + 2021)

 

Fågelmatare av olika modeller.
Photo: Annika Hagström

 

Före flytten, när vi bodde i norra Hälsingland hade vi endast skator på och kring gården och dess närområde när vi bodde på det sista stället i Hälsingland. Inte första. Där var det ingenting.

Ett enda år, på alla åren vi bodde där uppe (åren 1992-2019) hade vi också sädesärlor. Det var allt när det kommer till fåglar hos oss i Hälsingland. Dessvärre var det ett mönster som följde allt annat i vilda djurliv.

 

 

Fågelmatare av olika modeller

Rent generellt hag jag sätt: Ju långsammare det går att äta ur matautomaten, ju mindre populära är mataren.

 

Fågelmatare av olika modeller.
Photo: Annika Hagström

 

Sortens matare nedan är totalt överlägsen, tycker jag, om man vill mata småfåglar och inte större vilda fåglar.

Om man går tillväga på rätt sätt när man vill hjälpa djur, så har vi människor MASSOR av möjligheter att hjälpa djuren.

 

Fågelholkar. Fågelbord. Matare för enbart små fåglar.
Photo: Annika Hagström

 

Fågelmatare för vilda fåglar går utmärkt att ha till burfåglar också. Fåglar med kraftig näbb, som t ex undulat, går det inte så bra att ha dessa i plast till. Matautomaten blir då lätt enbart ett stort hål.

Fågelmatare med stopp för större fåglar nedan. Själva matautomaten är liksom inhägnad i en bur som större fåglar inte kommer in genom.

 

221231 221022  
Fågelmatare.
Photo: Annika Hagström

 

Updated 2022-12-31

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström