Nanny Grandelius
Född 2 juli 1915. Död 7 maj 1977.
Syskon: Gerhard, Cecilia, Ivan (1917-2007), Valter, Ann-Mari, Ulla och Gösta. Nanny föddes som nr 3 i syskonskaran.
Gift 1938 i Hörkens kyrka med Erik Ragnar Hagström.
Barn Kurt Ragnar född 1938-09-04.
Anställningar:
Konditori i Hörken (på vänster sida av vägen mot badplatsen) och Bastkärns Gruf AB, med malmsortering m m i "verket".
Levnadsbeskrivning:
Nanny föddes i Ljusnarsbergs kommun och bodde hemma med sina föräldrar och syskon tills hon gifte sig och flyttade till Bastkärn.
Nanny önskade sig en stor familj, hon var väldigt förtjust i barn. När så hennes enda son Kurt föddes hade hon en svår förlossning, Kurt vägde över 4,5 kg när han kom till världen. Läkarna rekommenderade inte Nanny att få flera barn. Hon var väldigt glad i att få hjälpa till och ta hand om sina barnbarn efter att de kom till världen.
Vidare blev hon opererad för en elakartad struma och hade även tidvis besvär med nerverna.
På helgerna spelades Canasta, bluffstopp, poängpoker och liknande spel och även lekar tillsammans med släkten, mest hemma, men även hennes morbror Gotfrid i Ställdalen besöktes.
Nanny var även aktiv inom Verdandi, men huvudsakligen ägnades tiden åt hemmet, som alltid var pedantiskt städat (även hennes syskon och en del av syskonbarnen var pedantiska) och hon bakade och lagade mat med stor framgång.
Hon deltog i Kyrkliga syföreningen tillsammans med fruarna till disponenten, gruvfogden (som var Nannys kusin), handlaren, sin syster Cecilia (vars man hade en befattning inom kontoret) samt fruarna till de två "skiftbaserna" för underjordsarbete. Syföreningsverksamheten bedrevs i disponentvillan. Hon virkade och stickade dessutom ofta när tid fanns.
Bostaden på ett rum och kök saknade till en början vatten och avlopp, vilket installerades i mitten på 40-talet. Senare installerades även WC och centralvärme.
När gruvfogden byggde ett eget hus i början på 50-talet flyttade familjen in i gruvfogdebostaden, gruvfogdebostaden minskades då ner till 3 rum och kök från tidigare 4 r o k samt badrum och var belägen i bortre änden av kontorsbyggnaden. Även telefon införskaffades till den nya bostaden.
Nanny var mycket förtjust i resor, som företogs i den egna bilen, som skaffades efter att Ragnar tog körkort i början på 60-talet. På 40-talet var det inte ovanligt att familjen på helgerna gick till fots den dryga halvmilen genom skogen till föräldrahemmet Nybacken, på Kvarnbacken i Hörken och tillbaka.
Ivan
Grandelius född 1917 (bror till Nanny) har avlidit på morgonen 9/6-2007,
han blev 90 år.
Han
växte upp på Kvarnbacken i Hörken som nr 4 av 8 syskon i det egna hemmet som
föräldrarna färdigställt 3 år före Ivan föddes.
Efter
avslutad skolgång i början på 20-talet började han vid Bastkärns Gruf AB,
men tiderna blev sämre och han fick pröva på AK-arbete (”s.k. nödhjälpsarbete”)
en kortare tid.
Därefter
arbetade han vid Kvarnbacksgruvan i Hörken tills mitten på 40-talet , då han
fick anställning på Kilstaverken i Karlskoga, men i senare delen av 40-talet
återvände han till hembygden och började på pappersbruket i Ställdalen (där
även hans morbror och en yngre syster arbetade) och bosatte sig där. Han blev
kvar på ”bruket” fram till sin pensionering 1982.
Ivan levde ett stillsamt liv och njöt av att ha sin släkt runt omkring sig, med föräldrahemmet i Hörken, en morbror i Ställdalen, 2 bröder i Ställberg, hans 2 äldre systrar i Bastkärn och en syster i Ställdalen (senare 2 efter att ena systern i Bastkärn blivit änka och flyttat dit), även 2 av brorsdöttrarna är bosatta i Ställdalen och en i Kopparberg.
Det
blev många kvällar med lekar och kortspel inom familjen även med (särskilt på
senare tid) resor till yngsta systern i Eskilstuna.
Föräldrahemmet i Hörken bevarades och sköttes huvudsakligen av yngsta brodern efter faderns bortgång 1969 och blev en kär träffpunkt för syskonen på sommaren som även besöktes av hans yngre bror bosatt i Sundbyberg.
Ivan
hade en fantastisk levnadsbana, han visade aldrig dåligt humör, han fick vara
frisk i hela sitt liv och behövde aldrig genomgå operationer eller använda
medicin!
De sista veckorna blev på Lindesbergs Lasarett och vårdhemmet i Kopparberg. Han verkade mest trött utan tecken på plågor och vaknade inte mer efter att ha somnat på kvällen den 8/6.
Uppdaterad 2010-05-12