Jordvarg - Jordhyena

 

HYENORNA är EJ släkt med hundar i direkt nedstigande led.

 

Normalt är alltså olika arter inte möjliga att para. Om de parar sig blir det ingen avkomma. MEN undantag finns.

Bland fåglar är korsavel väldigt vanlig, bl a i framtagande av nya burfåglar i dag, en mycket populär hobby för vissa människor.

Ett annat känt exempel är är mulåsna som ju är en korsning mellan en Åsna och en Häst. Avkomman är oftast inte fertil, men det finns undantag, fast endast bland stona.

I djurparken Schloss Holte Stukenbrock, vid gränsen mellan Tyskland och Holland finns en blandning mellan Zebra och Häst.

Detta är en av anledningarna till att man kan inte fullständigt utesluta Hyena eller Hyenans förfader helt ur hundsläktet som det ser ut idag. Det skulle då antagligen röra sig om en liten droppe, detta är inte vanligt, speciellt inte i naturen.

Detta är alltså anledningen till att jag på dessa sidor också tar upp Hyenan. Då speciellt "falska" Hyenan, Jordhyenan eller Jordvargen som den också kallas.

 

Jordvarg (Proteles cristata) den enda arten i släktet Proteles. Släkten räknas vanligen som del av familjen Hyenor, men förs ibland till en eget släkte Jordvargar (Protelidae). Den kallas även Jordhyena. Jordvargen tillhör trots namnet underordningen kattliknande rovdjur till skillnad från Vargen som är ett hundliknande rovdjur. Kanske skulle rasen egentligen hetat Jordkatten.

 

Jord varg

 

Jordvarg liknar en liten, spenslig hyena. Kroppslängd 85-105 cm, svanslängd 20-30 cm. Boghöjd 45-50 cm. Vikt mellan 8-14 kg.

Den har en halvlång, grov, ljust grågul till gulbrun päls med mörkare, vertikala strimmor. Nacke och buk är vanligtvis ljusgrå. Benen är strimmiga. Tänderna är små och svaga. Den smala nosen, fötterna och svansspetsen är svart. Håren på ryggen kan resas till en kam när djuret är oroat.

Jordvargen är aktiv i skymningen och under natten. I ostörda områden kan den dock visa sig även på dagen. De lever ensamma eller i familjegrupper, ibland enbart en hane och en hona. den utnyttjar ofta hålor grävda av andra djurslag, men kan också gräva sitt eget gryt. Spillningen deponeras i särskilda latriner utanför grytet.

Jordvargen markerar revir genom att avsätta sekret från analkörtlarna på grästuvor inom reviret, som upptar en yta av 1-4 kvadrat km. Båda könen markerar revir, även om hanen är mer regelbunden.

Den finns i varierande biotoper, från torra stäpper till fuktigare, buskbeväxta savanner. De undviker dock skogar.

De lever framför allt på termiter, dom den fångar med sin breda, klibbiga tunga men den tar även andra insekter.

Hordvargen parar sig i regel under slutet av juni till början av juli. Efter ca 90 dagars dräktighet föder honan 2-4 ungar, som är avvanda vid 4 månaders ålder, och blir självständiga när de är ca 1 år. Båda föräldrarna tar hand om ungarna.

Den finns i två områden, dels i Östafrika längs Röda havets kust upp emot sydligaste Egypten, dels i södra Afrika, med nordgräns i sydvästra Angola och södra Zambia.

Den är inte vanlig, men betraktas inte som hotad. Viss förföljelse sker av farmare, som felaktigt misstänker den för att ta småkreatur, kycklingar och ägg.

 

I bl a Amerika fanns stora benkrossare med gigantiska käftar, typ Hyena.

Hyenor (Hyaenidae) är en familj i ordningen rovdjur. De liknar till det yttre hunddjur men tillhör underordningen kattliknande rovdjur (Feliformia). De är närmast släkt med manguster och rovdjur från Madagaskar.

Hyenan har idag sitt kärnområde i Afrika samt södra och västra Asien. Under istiden fanns familjen även i Europa. Släktet Chasmaporthetes som under pliocen (5,3 miljoner - 1,8 miljoner år f k) levde i Nordamerika stannade familjen under hela evolutionen i gamla världen. 

Gamla världen kallas den del av världen som var känd i Europa före de stora upptäcktsresornas tid, det vill säga före Columbus, Vasco Da Gama och Hernan Cortés resor från och med slutet av 1400-talet. Gamla världen syftar på framför allt Europa men också i viss mån Asien, Afrika och Grönland.

Hyenor har gjort sig kända som asätare. Det finns en utbredd missuppfattning att hyenor inte jagar, utan bara äter as. I själva verket jagar de också i flock och är ganska goda jägare. De är också helt fantasiska benkrossare med sina kraftiga käkar.

Hyenornas könsorgan har en liten märklig anatomi. Honans klitoris är så stor att den kan tas för en penis. Länge trodde man att de var enkönade. Båda könen har väldigt höga halter av testosteron.

Det finns fyra arter av hyena.

 

Hyena

 

Störst är den fläckliga hyenan (Crocuta crocuta).

Hyena kan vara upp till 150 cm lång, svansen är ca 30 cm. Höjden är 70-90 cm. Vikt ca 60 kg. Grågul sträv och raggig päls med mörkbruna fläckar. Frambenen är längre än bakbenen.

Fläckiga hyenan är ca 165 cm + ca 35 cm svans. Mankhöjden är ca 90 kg och de kan väga över 80 kg. Pälsen är gulbrun med mörka fläckar. Öronen är avrundade och mindre än hos den strimmiga hyenan.

Frambenen är tydligt större än de bakre. Varje fot har 4 tår och klorna är indragna. Denna hyena har stora käkar och starka muskler. De kan därför äta delar av bytesdjur som kan vara svårare för andra rovdjur, t ex hud, segt kött och ben.

På grund av det väl utvecklade matsmältningssystemet omsätter hyenan även bytens tänder och horn!

Honan saknar vagina och har en förstorad klitoris som ser ut som en penis. Förr trodde man det berodde på androgener, men senare forskning har visat att det troligen beror på morfogenesis och sexuell efterapning inom arten.

Den fläckiga hyenan får ca 2-3 ungar i varje kull. De diar tills de är över ett år. Under dagen gömmer hyenan sig i hålor och först när mörkret faller kommer de fram.

Fläckig hyena är en art i familjen hyenor. Denna hyena finns bara i Afrika.

Den fläckiga hyenan föredrar savann. De flesta individerna finns i de stora gräsregionerna i östra och södra Afrika. Arten förekommer också i halv öken, bergsområden (upp till 4000 m över havet) och öppna skogar.

Den fläckiga hyenan lever och jagar i flock. Revirets gränder markeras av bägge könen med vätska från analkörteln. I territoriets mitt ligger bon som bra nyttjas av en hona med ungar. Hanarna och honorna utan ungar vilar utanför.

Den fläckiga hyenan är huvudsakligen aktiv på natten.

Då och då uppkommer aggressiva beteenden mellan flockens medlemmar. Orsaken är ofta oenigheter om bytets delning eller en hona som försvarar sina ungar mot andra medlemmar i flocken. I vissa fall får hyenorna svåra sår av striderna.

Den fläckliga hyenan har ett läte som påminner om människans fnissning eller skratt, den kallas därför i afrikanernas vardagsspråk för "Laughing Hyena" - skrattande hyena.

Trots den beskrivna aggressionerna bland hyenorna har de ett högt utvecklat socialt beteende när det gäller att försvara flockens medlemmar mot andra djur.

Det finns berättelser om unga hyenor so först blivit fångade av afrikanska vildhundar och sedan fritagna av sina artfränder.

Till skillnad från vargen har flera honor i hyenornas flock möjlighet att föda ungar samtidigt. För rätten att para sig uppkommer ibland strider mellan hanarna.

Dräktigheten är vanligen 100 dagar. Per kull föds oftast 2 ungar, som jämfört med andra rovdjurs ungar är bra utvecklade. De föds med ögonen öppna, har fullt utvecklade tänder och är ganska aktiva. Ansvarig för ungarnas uppfostran är honan med ibland iakttas även hanar som leker med sina ungar. Efter ett år lämnar ungarna flocken medan andra stannar kvar.

Ofta uppkommer aggressioner redan mellan syskonen. Honans uppgift är oftast att skilja de stridande ungdjuren från varandra för att avvärja större skador. Ungarnas beteende är ingen lek utan tydligt allvar. Motsvarigheter finns även hos andra djurarter, t ex hos sandhajar (Odontaspididae).

Efter nil-krokodilen och lejonet är fläckig hyena det tredje största köttätaren i Afrika.

Även om hyenor är mest kända som asätare så är de skickliga jägare. En individ eller en flock kan fälla mindre grupper av antiloper, gaseller eller zebror.

I östafrikanska nationalparker iakttas ofta hyenor som vandrar kring ett ätande lejon tills lejonet lämnar bytet. Därför antogs länge att hyenor följde lejon för att äta upp resterna. Sanningen är det att det oftast var lejonet som stal hyenans byte! Det förekommer ibland också att en flock hyenor rånar en ensam lejon hona, men aldrig en hanne, på dess byte.

Själv jagade byten utgör ca 85 % av födan, 15 % as. Som tidigare sagts äter fläckiga hyenan alla delar av bytet.

Under jakten när hyenan en hastighet av 60 km/h. De kan hålla hastigheten längre än flera bytesdjur som är snabbare i början. Vanligtvis hugger hyenan i offrets bakre extremiteter och sedan i bytets mage.

Fläckiga hyenan är mycket vanlig i Afrika. den finns även i närheten av människor och ibland förekommer angrepp mot människor. Trots att hyenor inte är husdjur hålls de ibland liksom hundar och det förekommer att en person går med ett par som är utrustade med koppel och munkorg, genom tätt frekventerade gator.

Under istiden levde en nära släkting till fläckig hyena i Europa. Det antas att Crocuta crocuta spelaea (tidigare Hyaena spelaea) var en allvarlig konkurrent för tidiga människor.

 

Fläckig hyena

 

Brun hyena (Parahyaena brunnea, tidigare Hyaena brunnea) är en art i familjen hyenor. Den förekommer bara i södra Afrika. Habitatet utgörs av torra områden av savannen samt öknar och halv öknar.

Utbredningsområdet sträcker sig över Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Moçambique, Namibia, Swaziland och Sydafrika.

Brun hyena har en kort och robust nos med kraftiga tänder. Öronen slutar i en spets. Kroppen är till större delar täckt av en tjock och yvig päls och på djurets nacke och rygg finns en tjock man. Pälsen är i huvudsak mörkbrun till svartbrun färg. Man och extremiteterna är ljusbruna.

Arten lever i mindre familjegrupper med varierande antal medlemmar. Dessa grupper försvarar territoriet gemensamt mot inkräktare, sköter vårdnaden av ungdjur och äter tillsammans av större kadaver. Gruppens storlek beror på tillgång tillgång till föda och födans kvalitet. Revirets gränser markeras med två olika vätskor från analkörtlarna och med avföring.

Brun hyena livnär sig huvudsakligen av as, till exempel utgör ben en stor del av födan. Dessutom äter de insekter, ägg och frukter. Vid kustlinjer äter de fisk och kadaver av säl och val, som spolats iland på stranden. När de har tillfälle dödar de också sälungar. Vanligtvis letar varje individ själv föda p g a att resterna räcker bara för ett djur. Deras jaktförsök lyckas sällan.

En dräktighet vara 92-98 dagar, hon föder 1-4 barn i bon under jord. Vid ungefär 1 års ålder börjar ungdjuren få kött i små bitar som de vuxna hyenorna bär till boet. I motsats till andra hyenor diar honor av denna art inte bara sina egna ungar.

 

Brun hyena

 

Strimmig hyena (Hyaena hyaena) är en jämförelsevis liten art i familjen hyenor. Det är den enda arten i familjen som förekommer utanför Afrika. Den lever även i delar av Asien.

Kroppslängden ca 110 cm och svans ca 30 cm. Vikten 40 kg, i sällsynta fall upp till 50 kg, detta gör den till den mindre av hyenorna. Strimmig hyena har en lång man på ryggen som kan riktas uppåt och därför syns hyenan ibland större än vad den är. Pälsens färg är antingen beige eller grå med tydliga svarta strimmor på huvud, kropp och extremiteter.

Arten förekommer i Afrikas norra del norr om Sahara, i Nildalen, i Sahelzon och i norra Kenya. de lever dessutom också i Sydvästasien (inklusive Anatolien och Arabiska halvön) och i Indien.

Habitatet utgörs av halv öken och andra torra regioner.

Ras varianten Strimmig hyena är klassad som mindre hotad.

Angående levnadssättet skiljer sig strimmig hyena tydligt från fläckig hyena. Individer av denna art lever i huvudsak ensam och förekommer bara i undantagsfall i mindre familjegrupper. De kan endast morra lite, men har inget högre läte. Dessutom har strimmig hyena inget revir. Den största skillnaden är att denna art saknar förmåga att jaga stora byten. De livnär sig därför i huvudsak av as. Ibland för de mindre gnagare, fåglar och ödlor som byte och i mycket sällsynta fall getter, får eller tamhundar.

Avbildningar av strimmig hyena finns på gamla egyptiska reliefer och fresker. Enligt obekräftade källor förekom den även som husdjur. Det är inte känt om människan använde djurens kött eller om de hjälpte till vid jakt på andra djur.

 

Strimmig hyena

 

Updaterad 2018-04-17