Varg

 

I Europa till Ryssland fanns mellanstora vallande hunddjur, ofta mixade med Varg.

Varg var ursprungligen ganska liten, som Vargarna i mellan östern.

 

Varg

 

Varg eller ulv (Canis lupus) är ett rovdjur med spridning i större delen av världen. Vargen är störst av de 35 vilda arterna av hunddjur som finns och dessutom anses den (av många läror) vara stamfader till hunden.

En fullvuxen Varg väger vanligen mellan 30 - 50 kg, men extremfall upp till 90 kg finns.

Vargen är ett rovdjur (Carnivora) som tillhör familjen hunddjur (Canidae). Dess närmaste släkting är rödvargen, prärievarg och Schakalen. På längre avstånd finns andra medlemmar av familjen hunddjur som räv och vildhundar.

Utifrån biologisk definition av art begreppet som lyder ""individer som kan få avkomma som inte är steril är av samma art" så är hund och Varg samma art (liksom andra Canidae). Den genetiska skillnaden mellan hund och Varg är mindre än skillnaden som finns mellan alla idag levande människor.

De nordiska hundraserna härstammar direkt från Vargen, tror man. DNA har visat att det finns en likhet som är större än 99,8 % mellan de nordiska spetsar och Vargarna. Jämför det mot 96 % likhet i DNA mellan nordiska spetsar och prärievarg. Kan det stora genetiska sambandet indikera att de har blandats regelmässigt eller att den ena är kommen ur den andra?

För 65 - 42 miljoner år sedan, fanns ett specialiserat mårdliknande rovdjur, Miacis som utvecklades till flera framtida rovdjur som bl a Vargar, Björnar, Grävlingar och Vesslor. Läs mer på Miacis sida.

Man tror att hunddjuren utvecklades på den nordamerikanska kontinenten för 30 miljoner år sedan och sedan vandrade dels till Sydamerika, dels över Berings sund till Gamla världen.

För 20 miljoner år sedan fanns en anfader till Vargen, Tomarctus, numera utdött. Se mer på Tomarctus sida.

Canis etruscus förekom för ca 1 - 2 miljoner år sedan. Trots att de är mindre i storlek, tror man att de är förfäder till dagens europeiska Vargar.

Vargens närmaste anfader utvecklandes i Eurasien (= världsdelarna Europa och Asien som tillsammans har 73 % av världens befolkning).  Den kunde springa snabbt och jaga i grupp och den spred sig över norra halvklotet.

Antalet underarter är under diskussion. Antalet erkända underarter har vid en period varit så många som 50, men listan kan reduceras till ungefär 13 - 15 underarter. Moderna klassificeringar av dessa underarter baseras på DNA, anatomi, utbredning och flyttningsbeteenden. År 2005 erkändes ca 37 underarter till Varg, det omfattande bl a Dingo och tamhund, men därom tvistar de lärda, som sagt var.

Vare sig det är 13 eller 50 olika Varg raser kan vi lätt konstatera att den har stor mångfald i sitt utseende och utbredningsområde.

Vargen uppvisar en mycket stor dimorfism (skillnad i utseendet i sin art) över sitt geografiska utbrednings område. Dock inte lika stort som hundens.

Den finns olika sorters Varg arter, läs mer under deras sida.

Tamhunden klassificerades tidigare som en egen art, Canis familiaris, men behandlas idag ofta som underart till Vargen, Canis lupus familiaris. Det råder dock inte enhet och olika discipliner använder olika klassificeringar av tamhunden.

Vargen, som var ett av de mest spridda däggdjuren på jorden, minskade snabbt efter medeltiden och idag finns det mellan 100 000 - 200 000 Vargar i hela världen.

 

6 000 Vargar i Europa väster om Ryssland

 

Ca 45 000 Vargar i Ryssland

 

Ca 60 000 Vargar i Nordamerika

Storleken på Varg skiftar mycket på olika platser i världen.

De största Vargarna förekommer i skogsområden i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 cm långa, vid skuldran 80 cm höga och med ca 50 cm lång svans. Dessa vargar väger upp till 80 kg.

De minsta Vargarna lever på arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd är ca 80 cm och vikt endast 20 kg. Svansen är ca 30 cm.

Honorna är mellan 3 - 12 % mindre än hannarna och har 20 - 25 % lägre kroppsvikt.

Pälsens färg varierar väldigt mycket. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de i huvudsak gråa och i arktiska regioner mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är Vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos. Så kallad viltteckning.

 

Vargar i månsken

 

SKILLNAD MELLAN HUND - VARG

Man kan tro att Varg har blandats in i hunden i stor skala, eftersom Vargens DNA är enormt likt hundens. Samtidigt har då ursprungliga egenskaper bibehållits hos hunden, t ex läten och egenskaper att klara extrem värme och hetsjakt bättre p g a att den kan svettas mellan tårna, egenskaper som Vargen inte har.

Det kan vara svårt att skilja en Varg från en vargliknande hund. Hundraser som jämthund, Siberian Husky, Alaskan Malamute och liknande kan vara mycket lika Vargen i utseendet. Det finns några knep som kan göra det lättare att skilja hundarna från Vargen.

Storleken: Vargar är oftast stora, betydligt större än liknande hundar.

Svansföringen: Vargar håller oftast svansen vågrätt eller lite mer neråt medan hunden går med hög svansföring ofta i sabel formation eller svansen mer eller mindre rullad över ryggen. När Vargen lyfter svansen högt står den rakt upp, ingen antydan till rullning. Vargen har rak svansslut, eller t o m nedhängande i spetsen i höjt läge, hunddjuren har ofta mer eller mindre uppböjt i svansspetsen.

Ansiktsteckning: Skandinaviska Vargar kännetecknas även av ljusare kind- och hak- partier (s k viltteckning). Dessa ljusa partier når aldrig över ögonen.

Det är mycket svårt att skilja vargspår från hundspår. Vid spårning i snö lämnar stora han Vargar ett spår på 10-12 cm + klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska Vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav vilket sällan hundar gör. Det finns emellertid Vargar med små tassar och en normal Varg honas tassar är faktiskt inte större än gråhundens tassar.

Vargspår går ofta målmedvetet rakt fram medan tamhundar (hundar hållna som sällskapsdjur) ofta springer lite kors och tvärs. Detta kan dock vid tillfällen vara tvärs om, speciellt om det rör sig om förvildade hundar.

När Vargar går i flock på vandring kan de gå "tass i tass", d v s i rad och nästa Varg sätter i tassarna där föregående Varg har satt ner sina, följer man spår ett tag och ser att så har varit fallet är det vargspår, inte hundspår.

Spillningen skiljer hund och Varg. När Vargen äter ben, vilket den ofta gör, blir Vargens avföring helt vit, fast det är lika med hunden, ifall den äter mycket ben.

Urinmarkeringarna är dock ganska lika. I en vargflock är det dock endast alfa hannen som har rätt att lyfta på benet, de andra hukar.

Ibland påträffas ensamma Vargar men för de mesta lever de i flock eller familjegrupper.

Vargens flock består ofta av föräldradjuren, deras års valpar samt tidigare ungar. Flockens storlek beror på tillgången på föda.

I Sverige är ett normalstort revir mellan 75 000 - 200 000 hektar, d v s drygt 10 kvadratmil i snitt.

Parning sker i februari-mars och de 5-6 ungarna föds i en lya efter 65 dagar. Det är endast ledarhonan (alfahonan) som löper och får ungar.

Unga Vargar blir könsmogna vid ca 2 års ålder. De blir inte föräldrar förrän tidigast på sitt tredje år och tills dess kan de stanna hos föräldrarna.

Äldre ungdjur hjälper till vid fostran av yngre ungdjur.

När unga Vargar blir könsmogna lämnar de i regel flocken och letar efter ett eget territorium.

Vargar i Skandinavien lever främst på älg (mestadels kalvar, ungdjur och gamla älgar), ren och rådjur. Men också hare, bäver och grävling.

I närheten av människor kan det också bli boskapsdjur, tamkatter och tamhundar. Unga Vargar tar ofta insekter, särskilt skalbaggar. I perioder av dålig tillgång på föda äter Vargar även kadaver och biologiskt avfall.

Vargen är ren köttätare, men kan äta bär och gräs.

En Varg äter 500 - 800 kg föda/år. I genomsnitt äter en Varg ca 2 kg kött per måltid, vid jämt tillgång på föda. Men de kan även vara utan mat längre perioder. I sällsynta fall har Vargar ätit 10 kg under en måltid!

I nyliga studier i Sverige-Norge framkom att 96 % av biomassan bestod av älg. Av 199 kadaver efter djur som varg dödat var 148 älgar, 9 rådjur, 5 bävrar, 10 grävlingar, 6 harar, 20 fåglar (främst orre och tjäder) samt en kalv från nötboskap. Av älgarna var 133 kalvar och 15 ettåringar.

En annan studie visade att 43 % av rådjursstammen inom ett revir dödades under vinterhalvåret.

Man kan väldigt lätt dra slutsatsen att när det är så svårt att se skillnad på spår efter Varg och hund så har de flera likheter mellan varandra än olikheter. Speciellt när det gäller förväxlingen med våra nordiska spets raser.

Vargar och varghybrider skiljer sig från hundar genom att de är mer misstänksamma mot icke flockmedlemmar. Vargar kan heller inte dresseras på samma vis som en hund.

 

Shaun Ellis

Ellis levde i ett hägn i södra England i flera år, tillsammans med Vargar. Därför kallas mannen idag Vargmannen. Han har ingen egentlig bakgrund / skolor i ämnet, men ett stort intresse som tagit honom långt.

Genom att studera Varg från insidan, har han hittat en metod att skrämma bort Vargar. I bl a Polen har de stora problem med att tamboskap tas av Vargar, speciellt sedan Vargen blev fridlyst i Polen 1989.

Han har på försök spelat in ylanden från Vargar som ylar signalen "detta är mitt revir". Han spelar sedan upp detta dagligen på gårdarna som ska skyddas, detta håller Vargarna borta! Vi ska hoppas att detta har önskad effekt på lång sikt och på flera gårdar i framtiden.

Vargar ylar av många orsaker, hålla ihop flocken, skaffa en flock, markera reviret är några vanliga yl fast ylandet är inte i samma nyans utan det finns en nyansskillnad mellan ylen.

Oortodoxa metoder kan också ge ett och annat...

 

MYTOLOGI

I nordiska mytologin har Oden de två Vargarna Gere och Freke i sitt följe. Oden brukade ge dem allt kött som serverades honom i Valhall då han själv föredrog vin och mjöd. Freke betyder möjligen "den spjut huggande" och Gere möjligen "den glupske".

 

Tyr & Fenrir

 

I grekiska mytologin berättas att Zeus i vargskepnad tillbads i Arkadien. Arkadien (i Grekland) betraktades som ett idylliskt landskap av ett oskuldsfullt och ursprungligt paradis utan civilisationens krav, som ett hem för stilla lycka.

Zeus var gudarnas konung och himlens härskare i grekisk mytologi. Han kallades ibland för Dias. Dias kommer från dyaus som är det S-antikristiska ordet för himmel. I romersk mytologi motsvarades han av Jupiter och även Jove som betyder himmel.

Zeus har många namn, bl a Zeus den allsmäktige, Zeus den allvetande, Zeus med aigis / egid (Zeus sköld), Zeus gästvänlighetens Gud, Zeus med örnen. Enligt den romerska litteraturen heter han Jupiter.

Zeus var en utav de viktigaste gudarna i alla berättelser, så det var viktigt att hålla sig väl med denna Gud annars kunde det gå riktigt illa.

Zeus var den största av de odödliga Olympiska Gudarna.

Grekisk mytologi nedtecknades första gången av Hesiodos (Theogonin 700 f kr).

Zeus var utrustad med en åskvigg (liknande yxa eller blixt) som han kunde kasta mot sina motståndare och en örn, som symboliserade styrka, mod och rättvisa.

Han hade också sin Aigis / egid, sin sköld, den var klädd i getskinn, skölden ska ha liknat ett moln och haft ett dundrande läte. Skölden bars senare av hans dotter Athena (också kallad Pallas Athena). Skölden var en symbol för ljudet av åskan, ett åskmoln. Själva skölden formades av hans son Hefaistos. I mitten på skölden finna Medusas huvud avbildat, Medusas hår är fransat med ormar.

Han avbildades dessutom ofta med en lotusblomma, en spira eller en krans av eklöv. Hans heliga djur var den gyllene örnen och Vargen. Hans heliga växter var ek och selleri. Fåglarna ansågs vara hans budbärare, så prästerna tittade på flygande fåglar för att se framtiden.

Zeus var bl a känd för sitt häftiga humör, sin förkärlek för kvinnor, både jordiska och gudomliga kvinnor, hans enorma mängd barn, inom och utom äktenskapet.

Zeus föddes som yngste son till Kronos och Rhea, båda barn till Uranos och Gaia. Då ett orakel sagt till Kronos att en av hans söner skulle ta makten av honom åt Kronos upp sina fem första barn levande.

Kronos själv hade tagit makten från sin far Uranos.

Det sjätte barnen gömde Rhea undan i en grotta på Kreta, Rhea gav Kronan en sten att sluka istället.

Zeus växte upp på berget Ida på Kreta. Där fick han växa upp på getmjölk (kanske därför han blev en sådan bock) från geten Amaltheia med Nymfernas omsorg.

När Zeus blev äldre berättade hans mor att fadern ätit upp syskonen, detta fick Zeus att bestämma sig för att göra något åt det.

Rhea berättade att Kronan brukade ha mardrömmar om sina barn som han ätit upp. En natt vaknade Kronos efter en sådan mardröm, och som brukligt var bad han Rhea hämta något att dricka, vilket hon gjorde. Denna natt drack han så det kändes som han inte kunde sluta, men så sänkte han äntligen koppen och förstod vad som hände, Rhea hade förgiftat honom, giftet gjorde att han kräktes upp alla barn han tidigare slukat.

En annan storry berättar att när Zeus vuxit upp tog han strid med sin far. Striden mellan Zeus, Kronos och de äldre gudarna ska symbolisera kampen mellan de förgrekiska folken och de invaderande grekerna. Liksom grekerna, avgick Zeus med seger.

Zeus tvingade Kronos att spy upp hans syskon. Därefter delade Zeus makten med sina bröder.

Zeus härskade över himlen och jord. Havet härskades av Poseidon. Underjorden av Hades.

Så var det döttrarna Demeter, Hera och Hestia.

Efter striden delade Zeus sin fars kropp i en miljon bitar och slängd ner honom i Tartaros avgrund.

En längre storry berättat att efter denna dramatik med att återföra syskonen med hjälp av Rheas förgiftning flydde Kronos upp i klipporna och samlade sina titansyskon kring sig. I flera år försökte Zeus störta Kronos med det gick inte.

Då kom Zeus ihåg alla Uranos och Gaias barn som var fängslade i Tartaren. Zeus bad sina bröder att befria dem från kedjorna som Kronos hade satt på dem. De lyckades och efter det övertalade Zeus dem att hjälpa till i kampen.

Uranus och Gaias barn var så tacksamma för befrielsen att de gav magiska gåvor. Zeus fick en åskvigg som brände allt. Hades fick en osynlighetshjälm. Poseidon fick en treudd, som kunde skaka jorden.

Ny vann de kampen mot Kronos!

De tog Kronos och hans beskyddare till fånga, alla titaner utom Atlas fängslades för evigt i Tartaren. Atlas fick det hårdaste straffet eftersom han var Kronos vän och förste hjälpare. Han dömdes därför till att för alltid lyfta hela himlen på sina axlar.

Zeus skonade sin mor och hennes syskon Prometeus och Epimeteus, eftersom de inte deltog i kriget.

Zeus blev härskare och han styrde från berget Olympos. Zeus och hans bröder drog lott om vem som skulle styra över vad. Zeus fick himlen, Poseidon fick havet och Hades fick underjordens dödsrike, Tartaros. Området mellan himmel och jord fick ingen, det skulle de styra tillsammans.

 

I antikens Grekland förknippades Zeus framför allt med vädret, särskilt åskan och regnet, men beskrivs t ex av Aiskylos som en allsmäktig himmels - Gud. Han är också åkerbrukets beskyddare.

I konsten framställs han som en kraftigt byggd och skäggig man med åskviggen och en sköld som sina egen särskilda symboler.

Det var Zeus som gav människan deras öde.

Hans barn inom äktenskapet med Hera (Hera är Zeus egen syster): Ares, Eris, Hebe, Eileithyia och Hefaistos.

Hans barn utom äktenskapet:

Så har han två barn till med okända mödrar, Kairos och Kalokagathis.

Det blir alltså 55 barn.

Sedan har vi rena snurren med spekulationer, ibland kan dessa grekiska gudar nästan vara barn till sig själva, så man vet aldrig, det spekuleras också om vilka fäderna är till somliga barn. Här är ett gäng med barn där det tvistas om Zeus är far åt:

Alltså eventuellt ytterligare 16 barn, vilket kan innebära totalt 71 barn.

 

Från den romerska mytologin kommer Romulus och Remus. Den romerska mytologin kommer i stora delar från den etruskiska mytologin och med åtskilliga lån från den grekiska mytologin.

Enligt en legend fördrevs den latinske konung Numitor, konung för staden Alba longa, av sin yngre bror, Amulius, någon gång i tiden, Numitors söner dödades av Amulius och hans enda dotter Rhea Silvia tvingades att bli prästinna - vestal. Prästinnorna i Vestas tempel var tvungna att vara oskulder, detta var för att det inte skulle finnas några att ta över tronen, utan tronen skulle istället tillfalla Amulius.

Krigsguden Mars var hopplöst förälskad i Rhea Silvia, han förförde Rhea Silvia och hon födde tvillingar.

Som straff satta Amulius barnen i ett tråg i floden Tibern och vestal Rhea Silvia murades in i templet.

 

Varginnan med de diande Romulus och Remus. Romulus och
Remus är ett senare tillägg. Skulpturen återfinns i Museo
Nuovio i Palazzo dei Conservatori, Rom.

 

Tråget med barnen flöt i land vid palatinska bergshöjden och påträffades där av en kapitolinsk varghona, såg de små barnen och tog hand om dem. Varghonan gav dem di och omvårdnad så de överlevde.

 

Romerskt silvermynt från 260-talet f kr.
Romulus och Remus med varginnan.

 

En dag kom en herde, Faustulus, förbi vargens håla, upptäckte pojkarna och tog dem med hem till sig för att uppfostra dem.

 

Faustulus hittar Vargen med tvillingarna.
Tavlan finns på Kapitolinska museerna.

 

Barnen växte upp bland herdarna och strövade omkring i skog och mark.

Vid ett tillfälle om byn i strid med Numitors folk, då upptäcktes barnens härkomst. Så blev det känt till vilken släkt de hade sin börd och att de hette Romulus och Remus.

Romulus och Remus dödade Amulius och Numitor återuppsatt på tronen.

Romulus och Remus beslöt att grundlägga en stad i den trakt där de växt upp. Kring floden Tibern fanns vid den här tiden sju större kullar. Romulus och Remus kunde inte komma överens om var staden skulle ligga, så Romulus dödade Remus och byggde staden, Rom, själv på en av dessa kullar.

En annan sägen låter; Romulus sade vid stadens grundande att ingen någonsin ska korsa dess gränser och i så fall bli dödad, men sedan hoppade Remus över gränsen och blev omgående ihjälslagen.

Varpå Romulus tog på sig att bli den första av Roms sju kungar.

Romulus ordnade dess militära och politiska institutioner, öppnade en fristad för slavar och biltoga, skaffade hustrur till sina män genom att låta röva sabinernas ungmör vid en fest, dit de bjudits, och utkämpande sedan flera krig.

Fejden med sabinerna efter kvinnoroven slutade med att båda stammarna förenades, sabin konungen Titus Tatius blev Romulus medregent. Slutligen ska Romulus vid en mönstring på Marsfältet under ett oväder ha blivit upptagen till himlen, varefter han av sitt folk dyrkades som dess skyddsgud under namnet Quirinus.

Den romerska tideräkningen började när staden var färdigställd och därmed blev också Romulus kung den 21 april år 753 f kr. Romulus var kung fram till 716 f kr.

 

I de flesta modärna sagor och historier beskrivs Vargen som ond. T ex i Rödluvan och Gösta Berlings saga. Vargen är dock inte varken mer eller mindre farlig än andra rovdjur, mindre än vissa, mer än vissa andra. På det hela taget oftast inte farlig om man inte skapar typisk miljö för att den ska bli farlig.

Det ursprungliga ordet för Varg på svenska var ulv. Varg är en omskrivning för att slippa kalla djuret vid dess rätta namn. Att uttala djurets verkliga namn ansågs locka till sig djuret i fråga.

På andra germanska språk finns de med ulv besläktade orden wolf på tyska och engelska. Fornnordiska Wulfar. Ordet Varg betydde ursprungligen dråpare eller strypare.

På medeltida svenska betydde vargher våldsverkare.

Andra namn på Vargen är gråben, tasse eller den gråe. Vargrika marker har oftast kallats tassemarker.

På många platser skedde aktiv jakt på Varg, varför den blivit utrotad på vissa ställer, bl a England och Tyskland, men i Tyskland håller de på att komma tillbaka. I andra regioner minskade populationen avsevärt.

Varg är numer fridlyst på många ställen.

 

Odin & Fenriswolf Freyr & Surt

 

I SAGAN

Joseph Rudyard Kipling (född 30 december 1865 i Bombay, Maharashtra, Indien, död 18 januari 1936 på Middlesex Hospital, London) har skrivit om Varg som ömsint vårdtagare av en liten pojke, i boken "Djungelboken" 1894.

 

 

Zoovargar inte tama

Även om man har Vargar i hägn och tycker man känner dem och har kontroll över dem, så är det inte hela sanningen. Denna tro att man kan kontrollera Vargarna kan leda till en farlig tanke och invagga människan i en falsk trygghet.

Vargar är inte tamdjur och ska så heller inte behandlas.

En detalj av alla andra som jag vill ta upp när det gäller vilda och tama djur, är vilda hundars närhet till sin natur, en närhet som är närmare än hos vilken tamhund som helst, hur ursprunglig den hunden är må vara. Detta leder bl a till skillnader när det gäller kön. Som ett exempel en kvinna som menstruerar sänder signaler på Vargars språk att de är attraktivt villebråd för hanhundar, där människan inte har en chans över en alfahane, en som ska erövras till varje pris. Börjar denna kvinna utöva ett dominant beteende, liknande hanhundars, det som oftast lärs ut när det gäller dominant kroppsspråk mot hundar, kommer Vargen vilja slakta...

Har man noga koll på vildhundar, alltså en betydligt mildare variant av Varg, så kan man lätt se att en tik som sticker upp på fel sätt mot hanhundarna kan bli sliten i stycken. Det naturliga språket dem emellan är otroligt finstämt. Det är därför allt handlar så mycket om finkänsla och rätt tajming när det gäller Hundar, och ännu mer när det gäller Vargar. Vi människor som är som allra mest insatta i hundar skrapar bara på ytan av kunskapen. Hunden är en skugga av en Varg, en extremt långdistansad släkting.

Hudiksvalls Tidning (HT) 160129

 

 

FAKTA OLYCKOR

En 22-årig student dödades av Vargar under en promenad i norra Saskatchewan i Kanada 2006. P g a snö kunde man följa tydliga spår av händelseförloppet. Han anfölls och slogs till marken, lyckades resa sig för att springa en bit och slutligen dödats av Vargarna. Han var den första människan som dödats av Varg i Nordamerika på hundra år.

Det finns vissa obekräftade uppgifter om att två pojkar vid rysk-finska gränsen var ute och lekte, då dök det upp 3 - 4 Vargar och släpade med den ena pojken. Byns män tog upp förföljande, men lyckades inte få tag på Vargarna. Polisen i byn tilldelades vapen för att försvara sig.

En 5 - årig pojke dödades i Québec i Kanada 1963.

Mellan åren 1980 - 95 dödades minst 233 barn av Vargar i Indien. De flesta under 6 år och i de flesta fall inom byns område när de tillfälligt lämnats ensamma.

Finlands mest beryktade vargflock härjade i Åbo trakten 1880 - 81, där de dödade 22 barn.

I Riala socken i Uppland år 1815 fanns en rabiessmittad Varg som anföll och sedan dödades.

Gysingevargen var en Varg som hållits i fångenskap som ung och sedan släppts fri. Den härjade kring Dalälven under några månader 1820 - 1821, detta är sista gången en människa blev dödad av Varg i Sverige.

Barn som blivit tagna av Varg i Sverige är:

Uppgifterna av barn som tagits av Varg enligt kyrkböcker från 1700 - talet är ingen pålitlig källa. Felmarginal kan finnas.

Idag finns det så mycket bytesdjur och så få Vargar i naturen att man inte behöver frukta Vargen. Människan är normalt inget bytesdjur för Varg, och har aldrig varit.

Det finns hundraser som är speciellt framtagna för att på egen hand vakta tamboskap från Varg. T ex Komondor och Ungersk Kuvasz.

KOM IHÅG! Världens enskilda farligaste djur som finns på vår jord är myggan! 1,3 människor dör varje år (2007) av malaria.

 

SVENSK VARG

I gamla Svenska landskapslagar är det tydligt att Varg var vanligt i hela landet.

I Västgötalagen står det; "Alla som i Västergötland bo, ingen undantagen, skola bygga varggård eller hålla vargnät".

I Magnus Erikssons allmänna landslag från 1347 och i Kristofers landslag från 1442 finns liknande skyldigheter. Förutom nät skulle man även äga en vargtrumma, vargtång, spjut, gevär och lapptyg.

I Olaus Magnus historia de gentibus septentrionalibus från mitten av 1500 - talet står att Vargen är mycket talrik och hemsöker byar på landet under stränga vintrar.

Enligt 1647 års jaktstadga infördes skottpengar på Varg i Sverige.

I Karl XI´s dagbok från 1689 skriver kungen: "Den 8 november var jag, min son Karl och prins Fredrik uppå jakt i Djurgården och bekommo 10 Vargar i stora Lopkärrsbacken, men tvenne sluppo".

Till 1800 - talets början fanns det Varg i hela Sverige.

1840 sköts närmare 600 Vargar.

Från mitten av 1800 - talet inleddes en kraftig nedgång och snart var Vargen försvunnen från södra Sverige.

Före år 1850 var Varg talrik t o m i Skåne. 1862 fälldes dock de sista Vargarna i där.

Under andra hälften av 1800 - talet minskade antalet Vargar snabbt i Sverige. Den kan ha berott på ökat jakttryck, brist på villebråd, ökad användning av stryknin från 1830 - talet samt sjukdomar hos Varg.

Den sista Vargen i Småland sköts 1868.

De två sista Vargarna i Stockholms län sköts 1871.

Upplands sista Varg sköts 1894 och Värmlands sista 1896.

Innan 1900 - talet startade var det slut på Vargar i södra Sverige.

Den Svenska Varg stammen vid år 1900 kan uppskattas till ett hundratal, och under 1950 - talet kan stammen uppskattas till omkring 20 Vargar.

Fram till 1965 betalade staten ut skottpengar för Varg men från den 1 januari 1966 blev Vargen fridlyst i Sverige. Då fanns endast ett tiotal Vargar kvar.

På grund av olaga jakt fanns det 1980 endast en Varg kvar i Sverige.

Varg tar ibland tamboskap, det är ett lätt byte för Varg, men man kan öka skyddet av tamboskapen genom elstängsel.

Under 2002 dödades ca 170 får eller nötboskap av Sveriges ca 70 Vargar.

Ett annat problem är jakthundar eller lösspringande tamhundar. Under år 2002 dödades ca 10 hundar av Varg i Sverige. Detta är ett antal som dock ökar i takt med den växande vargstammen.

Samtidigt kan man ha i minnet att 96 % av alla hundar som dödas, dör i trafiken! Ska vi utrota bilarna?

Jägarna vådaskjuter fler än 10 hundar per år, ska vi utrota jägarna?

För övrigt kan man ställa det i relation till att världens dödligaste djur är myggan, den dödar 1,3 miljoner människor varje år! Det ger lite perspektiv.

När ungdjur är ca 1 - 2 år lämnar de oftast flocken och börjar vandra och söka nya jaktmarker.

Ensamma unga Vargar som söker nya jaktmarker, nytt revir, kan ibland stanna till där det finns hundar som attraherar den. De kan då tillfälligtvis stanna upp kring bebyggelse.

Man ska naturligtvis INTE låta hundar komma i närheten av Vargar eller andra vilda rovdjur! Det bästa är om man i från trygghet kan skrämma dem så de inte trivs bland människan, jaga bort dem och inte ge dem någon ro, så de flyttar vidare och inser att detta är inget bra ställa att slå rot på.

Innan de hittat nytt revir känner de sig vilsna och känner inte till farorna i reviret de vandrar igenom, därför är Vargen extra sårbar under denna period, de kan t ex ibland dödas i trafiken.

En sådan ung Varg irrade sig in i Mälardalen och kördes på av en polisbil på E4 vid Jakobsberg 1993.

 

Grå varg

 

FAKTA HISTORISKA FYND

För 2 - 4 miljoner år sedan uppträdde en föregångare till nutidens prärievarg i Nordamerika. Samtidigt levde den så kallade etruskvargen (canis etruscus) i Europa.

Schakalen (canis aureus) är nästan okänd som fossil, men dess större släkting vargschakalen (canis lupaster) är ganska vanlig i Palestina under perioden 2 588 miljoner år sedan till 11 600 år sedan.

Den äldsta, ca 7 miljoner år gamla lämningar av äkta Canis art, har man funnit i Spanien.

De äldsta hundskelettet som någonsin påträffats är ca 30 000 år gammalt. Resterna har alltid påträffats nära människoskelett, vilket gav dem namnet Canis familiaris. Det verkar logiskt att tama hundar härstammar från tidiga vilda canider. Övriga möjliga förfäder till hunden tror man kan vara Varg, Schakal och prärievarg. Men som går att läsa, Varg, Schakal och prärievarg kom senare än första Canis.

De äldsta hundresterna man har hittat fanns i Kina. Man tror att Schakal och präriehund aldrig levt i Kina.

Det var i Kina som det första bestyckade förbundet mellan människa och en mindre vargsort utspelades, anser vissa läror, de är ca 150 000 år gammalt. Samlevnaden mellan dessa två arter under en period i deras utveckling understryker teorin om att Vargen kan delvis vara förfader till den tama hunden.

 

TÄMJA VARG

Enligt vissa läror tämjdes Vargen slutgiltigt då människan övergick från jägare till odlare. Troligtvis skedde detta från och till även före denna tid, men antagligen inte lika medvetet. (Detta motsägs av bl a Thai Ridgeback och otaliga små hundar av olika varianter upphittade över hela Europa).

Troligen började tämjningen av Varg på olika platser i Asien, eftersom de är så gammalt socialt utvecklat samhälle och de äldsta fynden Varg - människa finns där.

Både vi och Vargen är flockdjur vilket bör ha underlättat övertagandet av rollen som flock åt vissa Vargar.

Honorna stack säkert till skogs för att bli befruktade, så småningom infördes mer eller mindre kontrollerad avel.

 

VARG BLIR HUND

När Vargen blev "familjehund" så valde man naturligtvis de som var minst skygga till att ta hand om.

Förändringar man kan följa i skelettrester gör att man tror sig veta att det tidigt förekom artformning i form av omogna egenskaper hos Vargar som levde med människor, som förminskad storlek, kortat nosparti, fördjupat stop, skall, gnäll, lekfullhet, omogna beteenden.

Vissa forskare anser att hunden fortfarande genomgår artformning. De sitter helt klart fast i sin ungdomsroll och är i regel helt beroende av människan.

Fenomenet för också med sig en kortare tillväxtperiod. Detta gör att generations skiftena kan gå mycket fortare för hund än Varg. Detta är också förklaringen varför dvärghundar ofta uppnår pubertet tidigare än stora hundar. Nästan alla hundraser idag kommer i puberteten fortare än Varg, med ytterst få undantag. Vissa vinthunds raser är bl a undantagna, vissa vinthunds raser börjar löpa första gången vid ca 3 års ålder! Detta visar på att tam hundarna kan ha olika anfader, alla behöver inte ursprungligen komma från Varg, om någon gör det...

 

SELEKTIV AVEL

Olika hundraser är endast variationer av samma typ, Canis familiaris eller om man så vill, Canis lupus familiaris.

Bortsett från ett litet antal raser, vars blodslinjer bibehölls inom ett begränsat område, är de flesta hundraserna framställda genom selektiv uppfödning utförd av människan.

Även så kallade urhundar är utsatta för selektiv avel.

Selektiv avel förekom framför allt efter domesticering och genom kontrollerad avel, mer eller mindre medveten.

Först kunde man välja de valparna eller vuxna Vargarna, eller vad nu det första djuret var före tamhundarna, att ta till sig de minst skygga. Detta är ett urval, mer eller mindre medvetet.

Sedan tog man t ex de "Vargar", urhundar eller dylikt, som var mest så som man ville ha dem och behöll nya individer från dem. T ex om man jagade med djuren, så tog man de som var absolut bäst för jakt och sparade en valp från sådana hunddjur.

Detta förekommer än idag. Om vi till exempel vill ha en hund som vinner mycket på utställning så väljer vi ofta att para med hundar som vinner mycket på utställning, detta är också en selektiv avel, ett urval.

När vi så hade upptäckt att vi kunde påverka utgången av att få fram bättre jakthundar eller hunddjur med andra förträffliga egenskaper, så kunde man börja förstå att man skulle välja parter åt hyndan också, nästa steg mot kontrollerad avel o s v...

 

FÖRVILDAD RASHUND

Vi tror oss veta att hunden härstammar från Vargen.

Då kan man undra varför hunden oftast inte klarar sig själv i naturen om de blev utslängda.

Det finns det!

Vissa raser, då oftast så kallade urhundar och de flesta vinthunds raser, under bra förutsättningar, överlever utan herre och människofamilj varje dag än idag på vissa stället, många ställen, runt om i världen.

Om man därmed tror att hunden kan bli Varg igen (om den nu någonsin varit det), så är det inte så. Utveckling går framåt, inte bakåt. Han man än gång öppnat upp för massor av varierad DNA så försvinner det inte av sig själv.

Man har bl a studerat vildhundar som lever i norra Italien. Man såg att dessa vildhundar levde som Vargar, i flock med tydliga territorier.

Normala vildhundar, s k pariahundar, som lever i byar och utkanten av städer och lever för dagen, oftast genom att leta sopor, fast även jaga råttor m m.

När vildhundarna parade sig med varandra blev till sist alla vildhundarna mellanstora i storlek, ca 15 - 20 kg och de fick en bärnstensaktig brun färg.

Det naturliga är att gå tillbaka till en slags viltfärg om du parar alla individer med varandra, detta tyder på att dessa vildhundar i norra Italien inte har sitt ursprung i Vargen, utan kanske Schakal eller annat.

 

Skillnader mellan Varg och hund

  1. Hunden kan svettas med fötterna, Vargen kan inte det.
  2. Hunden skäller och har flera ljud än Vargar har, Vargen skäller inte, men hunden har alla ljud som Vargen har. Hunden varierar alltså mera i ljud.
  3. Liksom i pälsens färg, pälslängd och pälskvalité varierar med på hundarna.
  4. Hunden har större skillnad i storlek.
  5. Hunden har större variation i jaktbeteende.
  6. Vargen behöver och föredrar färskt kött, vill inte gärna ha vegetabilier eller as, hunden är utpräglad asätare och äter gärna vegetabilier också.
  7. Svanssignaler, hunden har flera svanssignaler än Vargen, fast hunden har alla Vargens svanssignaler.
  8. Vargens förmåga att gå tass i tass är förlorad hos hunddjuren, även de ursprungliga raserna som finns kvar runt om vår jord.
  9. Vargen är oftast dräktig några dagar längre än hundar.
  10. Vargvalpar är senare utvecklade än hundars valpar.

Vissa egenskaper hunden har som inte Vargen har, det måste komma någon stans ifrån.

Största variation brukar ange att det är den "längsta" rasen, kom då hunden före Vargen? Det troligaste är människans manipulation, som utnyttjat onyttiga mutationer för att få fram största möjliga variation.

 

Varg i Skandinavien

Vargen i Sverige och flera andra länder är hotad, därför är de också fridlysta på många ställen.

Vi har en växande sammanhängande norskt - svenskt bestånd av Varg sedan 1982.

Anledningen till att Vargen trots det är hotad i Sverige och Norge är att dessa Vargar är så isolerade från Eurasien. Isoleringen leder på sikt rasen till inavelsdepression om inte nytt genetiskt material kommer in.

Ursprunget till den norsk - svenska Vargstammen är tre individer so invandrade från Finland - Ryssland i slutet av 1970-talet visar våra Vargars DNA.

Två av dessa Vargar etablerade sig i Värmland och fick 1983 6 valpar.

Under 1980-talet föddes dock få valpar.

I början av 1990-talet fick tillväxten fart genom att en tredje Varg vandrade in från Finland.

År 1992 fanns det 16 - 17 Vargar i Sverige.

År 1995 var de uppe i 40 stycken.

Den snabba tillväxten bromsades dock genom illegal jakt.

1999 fördelade sig ca 70 Vargar på 7 flockar med 12 revirmarkerade par och ett antal ensam levande individer.

2004 fanns det 110 skandinaviska Vargar, varav ca 85 på den Svenska sidan om gränsen, främst i Dalarna, Härjedalen, Närke och Värmland.

Sommaren 2005 föddes totalt 13 valpkullar i Sverige.

2006 tror man att 16 - 17 kullar föddes.

Riksdagens etappmål var ca 200 Vargar.

2011 avsköts tills nu (23/1 - 2011) 16 Vargar under vargjakten. Två av dem extra värdefulla Vargar för vår fauna.

Vargjakten vintern 2010 - 2011 blev hårt kritiserad av EU varför det bestämdes att fortsatt jakt skulle ställas in, däremot avskjutning "vid behov" skulle kvarstå. Detta kan resultera i lika mycket avskjutet per år, det får framtiden utvisa.

 

Vargar i Hälsingland

Detta är sista uppgifterna utkomna i Ljusdalsposten hösten 2012. Vid den vita fyrkanten över det felstavade Hudiksvall är område där jag bor och går med mina hundar.

 

Arabisk Varg Asiatisk Varg
Etiopisk Varg Eurasisk Varg
Iberisk Varg Indisk Varg
Italiensk Varg Jätte Varg
Manvarg Mexikansk Varg
Polar Varg Rysk Varg
Röd Varg Tundra Varg

 

Updaterad 2018-04-17