Priset på hundar

Kan variera, trots det så speglar oftast inte priset kvalitén på hunden. Priset är inte alltid lätt att fånga då det råder fri prissättning.

Detta är ett problem för uppfödare som ska avyttra hundar men också för hundspekulanter.

Ibland har rasklubben en rekomendation på pris på valpar av deras ras.

Hundspekulanter litar ibland blint på att dyrare är bättre. Ibland låter de sig förblindas av att dyrt är extra bra och exklusivt.

Uppfödare / säljare tenderar ibland till samma syn som köpare. En uppfödare skulle aldrig blivit uppfödare utan att ha börjat med att köpa in / skaffa åtminstone en hund.

En uppfödare / säljare som sätter extremt höga priser på sina valpar / hundar som ska säljas kanske inte vill sälja dem?

Alla använder vi oss av olika prissättningar, här är min modell:

Först sätter jag mig ner och tittar på samtliga annonser jag hittar och ser hur priset varierar på den rasen och det könet.

Hundar jag bara vill ska flytta till rätt hem fort sätter jag ett enormt lågt pris på. Har de sedan någon defekt blir det ofta halva priset. Oftast är det så här på Pia´s kennel att hundar med defekt är de vi vill flytta snabbt, då det absolut inte är något som borde bo kvar i en kennel. Har man som uppfödare en massa sällskapshundar tenderar man oftast att vilja använda den hunden i avel förr eller senare. Ett annat vore det om vi i Sverige valde att kastrera eller sterilicera hundar som vi inte använder i avel, men det är inte speciellt utbrett ännu, jag hoppas det blir det i framtiden. Ett förfarande som oftast begränsas p g a att ingreppen ofta är dubbelt så dyrt som för en katt, undrar varför? De utför ju samma ingrepp...

För att återgå till priset; Sedan har vi tillgång och efterfrågan.

Finns det klent av en modell (färg, ras, kön) så blir de enkelt dyrare, då de är svårare att få fram och därmed vill man som uppfödare mer ogärna skiljas från dessa, man vill egentligen behålla dem.

Mer vanliga hundar brukar jag sätta bland de billigaste av normalpris hundarna. Detta är troligen ett utslag av att jag vet av egen erfarenhet att den som betalar mest för en hund inte alltid är bättre med hundar. Nejdå, det kan vara precis tvärs om! Genom att sätta priset lågt får jag lättare att gallra bort de köpare som jag anser olämpliga som hundägare, man vill ju i första hand ge hunden en bra framtid.

Alla hundar som jag gärna kan spara ligger på mer normala priser, oftast i nederkanten av normalpriset.

De hundar jag inte vill skiljas ifrån sätter jag ett pris som ligger bland de högsta normala priserna för hundar just då av den rasen, färgen och könet.

På hösten - vintern är oftast hundar billigare än på våren - sommar, då hundar är lättare att sälja. Detta speglar alltså efterfrågans storlek.

Har hunden sedan en liten defekt som t ex saknar en testikel, fel bett, brock o s v, defekter som inte påverkar hunden som sällskapshund, drar jag ner 1000 kr per defekt.

Här kommer ett exempel på priser av valpar jag fött upp (skrivet januari 2012):

Vissa människor vill pruta, ibland är det gängse i vissa länder och kulturer att pruta, även på hundar.

Folk som vill pruta hos mig tror jag helt enkelt inte kommer uppskatta hunden som jag gör, då jag redan satt ett lågt pris på samtliga mina hundar, som jag ser det. Alltså finns det ingen prutmån hos mig, fast svaret är alltid det samma, priset ligger där jag lagt det.

Att få kvar för många hanhundar i en kennel från egen uppfödning är inte alltid det optimala, då är det bättre att sälja de hanhundar man får och köpa in obesläktade hanhundar, i alla fall om man kör mitt system att avla på tiklinjen, helst i rakt nedstigande led. Risken för tjuvparning finns alltid, och risken för dålig parning ökar om det dessutom är inavel.

En vuxen hund som har "allt den ska ha", som jag trots det eventuellt säljer, är i regel dyrare. Har de sedan en merit så blir hunden ytterligare 1,000 dyrare, har den två meriter + 2,000 o s v. Som merit kan vara patellaintyg, utställningsmerit o s v.

Har den defekt som gör att jag inte ska använda den i avel åker eventuellt priset ner väldigt kraftigt eftersom hunden absolut ska bort, ju förr, ju bättre, fast sätter jag ett lägre pris får jag flera hem att välja på, som optimerar chansen att hunden får det bra i sitt nya hem. Allt enligt principen att jag anser att INGEN hund får det bättre p g a att ägaren har välfylld plånbok. Ett fakta som jag konstaterat av egen erfarenhet, många gånger.

När man ändå spekulerar över priser, så kommer jag lätt in på "förtjänst" i en kennel. En kennel som betår av en levande kennelkultur, som min kennel t ex, kan inte göra vinst i kenneln. Dom år som man råkar få lite fler hundar som ska säljas så kanske man t ex ta sig råd att lägga ny matta i köket, som hundarna bitit sönder, köpa in en välbehövlig hund till kenneln för att inte få inavel i framtiden, ställa ut lite mera för att bevisa att man har bra hundar och därmed kan sälja valpar lättare, o s v. Då ser ibland den iakttagande att man "lyxar" till det med ny matta och utställningar, ny hund o s v, och att det ska vara "bevis" på hur mycket vi hunduppfödare tjänar på våran uppfödning. Men om jag personligen tjänade så mycket pengar skulle jag OMEDELBART kosta på normal standard i mitt hus, och inte leva i förfall, när jag tillbringar så mycket tid i mitt hem.

Uppdaterad 2012-01-03