Fotografera

Att fotografera hund är en konstart som inte alla behärskar, men vi kan alla lära oss att bli bättre.

Fotografering handlar om teknik, kamera, öga / blick, fantasi, förmågan att se genom linsen, något som jag tror är kopplat till förmågan att se saker ur andras synvinkel. Blick för orginalitet, förmågan att se skönhet (eller skapa skönhet). Sedan en stor portion tur.

Det perfekta kortet är oftast inte direkt arrangerat (av oss amatörer), ibland kanske t o m en slump.

Ett hårt arbetat framtagen kort är inte illa det heller. Det kräver tre personer för att lyckas få bra bilder med en "rå" hund. En som håller hunden, en som lockar hunden, en som tar kortet. Då har man bästa förutsättningar man kan ha.

OLIKA TIPS

Är man själv kan man också binda hunden och gå en bit ifrån och prova ta kort, ibland lyckas man. Oftast följer hunden ägaren med blicken så man får inte så bra bilder på det viset ändå.

Låt helt enkelt hunden springa fritt och gå med kameran i handen, till sist kan man få en bra bild på det viset, i dagens läge när vi kan öda med bilder, utan att ruinera oss, som förr i tiden.

Det är viktigt, tycker jag, att hunden ser glad ut. En nertryckt hund är aldrig vacker, i mitt tycke, enligt mig är det enbart beklämmande.

En hund som spänner sig mycket, vissa gillar helt enkelt inte att stå i centrum för allas blickar, de är det bra om man kan fotografera med viss distans. Också kan man prova att röra en hund, t ex springa lite med den, det kan få hunden att slappna av så man får en fin bild.

Lek med hunden, ta hjälp av leksaker, godis, vad som behövs.

Kamerans öga bör placeras i höjd med hundens bog.

Är hunden kortbent kan man till synes höja benlängden lite genom att ta bilden lätt underifrån. Är hunden lite för högbent så ta bilden lätt ovanifrån. Det kortar, till synes, hundens ben.

En hund med bra proportioner är inte alls trevligt att stäldigt ta "flygbilder" på, bilder tagna uppifrån, man får lätt intrycket att hundarna då är alldeles för kortbenta.

Ställ helst inte hunden i högt gräs eller djup snö, då fötterna försvinner, ger det lätt intrycket av att hunden är kortbent, alternativ lång. Alltså inte har så bra proportioner som den kanske har.

En annan sak, som naturligtvis är självklar, ta med HELA hunden på kortet. Vill man skapa en bild som en komposition, se till att hunden hamnar i centrum på bilden, heller lite längre bak än fram, alltså hundens bak och fram. Det ger känsla av att hunden är på väg framåt utan hinder.

Vill ni ta siluett bild, ta mot en ljus bakgrund, så kameran fixerar skärpan på bakgrunden, det är särskilt lätt att göra med en svart hund.

BAKGRUND

Se vad det blir för bakgrund också på bilden, det är inte allt som är så tjusigt att ha som bakgrund. Jag minns t ex en som tog kort på en hundvalp, med fullt av vinflaskor bakom, kanske inte det bästa för en fin bild på en hundvalp. Personligen tycker jag inte att sprit och hundar hör ihop.

En ren bakgrund brukar vara det bästa.

Gärna om man kan sätta in hunden i sitt sammanhang. Vattenhundar vid vatten. Skogsjagande hundar med träd som bakgrund. Fågelapportörer med böljande fält eller kanske fjäll i bakgrunden. En söt soffhund i en fin fåtölj med spetskuddar i.

Vyer med natur i bakgrunden tycker jag alltid är passande för hundar, då mina hundar älskar att springa i naturen och min erfarenhet är att alla hundar älskar att röra sig i naturen. Speciellt på jakthundar tycker jag, som sagt, det förhöjer bilden.

Staket, hundburar och liknande är väl heller inte det vackraste att ha med på bilder på djur, något jag personligen tycker man kan undvika.

Vackra saker (statyer, enorma blomuppsättningar o s v) som drar blicken från hunden tycker jag inte är det lämpligaste om man vill att hunden framträder.

Som sagt, ren bakgrund är att föredra, det drar blicken till hunden.

Att ha enorm massa kringinformation på bilder som ska visa hundar tycker jag är enormt irriterande. Man sitter och väntar på att se hunden så kommer det bara fram massa himmel, gräs, snö o s v. Enormt enerverande. På en bild på hund tycker jag det är självklart hunden ska synas.

Ibland ser man "tjusiga" utställningsbilder där man kan se minsta detalj på människan, tjusiga naglar och dyra smycken, medan hunden kanske är klämd under en arm lite på måfå och man bara ser ett huvud (i bästa fall), som kanske inte är mycket större än en lillfingersnagel, då kan man undra om bilden är på människan och inte på hunden.

HJÄLPMEDEL

Man kan ta hjälp av fotografering och filmning i väldigt många sammanhang.

Om du tränar med en hund och tror det är bra, kan en fotografering eller filmning säga motsatsen.

Utställningsträningen kan lätt förbättras genom att studera bilder eller filmer. Både stående och i rörelse.

Ha kontroll på vad hunden gör när du är borta. Web-kamera är ett fantasiskt hjälpmedel här då du kan se vad som händer i realtid.

När någon hund är olyckig (t ex hatar badning, kloklippning, är rädd för en annan hund o s v) och du inte kan förstå vad som händer, filma och titta på filmen om och om igen, det kan ge dig svaret!

Jag tog mina första bilder med en gammal lådkamera och framkallade bilderna själv, till att börja med, med min pappas hjälp. En mycket skojig hobby.

Här är en bild jag tog på min första Schäfer, det är taget med min lådkamera, framkallat av mig själv. Tyvärr har fotot fastnat i glaset p g a fukt, men det går ju bra att ta ett kort på kortet :)

Kortet är taget 1078.

Jag fotade gärna, men inte så bra.

Jag förbättrade däremot mitt fotograferande när digitalkameran kom in i mitt liv. Att se orsak - verkarn direkt istället för några månader senare, då man glömt tillfället man tog kortet, har hjälp mig avsevärt. Att också kunna öda med 1000 - tals bilder utan extra kostnad har gjort underverk för mig.

Från att vara dålig till att ta acceptabla bilder, utifrån de billiga kameror jag har råd med. Skillnaden är enorm.

Uppdaterad 2011-12-01