Klicker

 

 

Klicker träning har jag väldigt lite erfarenhet av. Hittills har det inte intresserat mig. Trots detta ointresse har jag läst böcker om klicker (först och främst en bok skriven av en klicker tränare i USA innan metoden kom till Sverige) eftersom hundar intresserar mig. Jag har också sett program om klicker träning, video filmer, filmsnuttar på Internet (september 2011) och hört om andras erfarenhet, uppfödarekollegor, valpköpare, grannar m m.

Anledningen till att jag inte har varit speciellt intresserad av klicker träning är att jag inte har något behov av andra träningsmetoder då mina egna metoder fungerar utan problem på samtliga mina hundar, nuvarande och tidigare. Hade jag problem som jag ville lösa skulle jag säkert kunna tänkt mig att prova metoden.

Mina träningsmetoder bygger på i första hand hundens eget språk, jag tar alltså en genväg (eller snarare låter bli att ta en omväg i första hand) direkt till hundens instinkt utan extra inlärda moment emellan.

Själva "klickern" är en liten plåtsak som man trycker på så den "klickar". Ett extremt högt ljud för ett hundöra.

En välment vän gav mig en gång en klicker eftersom hon kommit fram till att det inte var mycket nytta med den för henne och hennes två hundar.

Jag knäppte till med denna bland mina hundar på skoj för att se hur de reagerade, mina hundar brukar ju tycka allt är kul, men inte denna gång. Mer än halva gänget tyckte inte om ljudet! Detta var första försöket. Vid nästa försök så var det färre som reagerade negativt och en reagerade positivt, vid tredje försöket var det endast två som reagerade negativt men däremot flera som reagerade positivt, de flesta var ointresserade vid tredje försöket.

Om jag t ex tappar en plåtskål i golvet, vilket sker flera gånger i veckan, så springer alla dit och tycker det är intressant, men ett skarpt klick var alltså obehagligt eller i bästa fall ointressant vid de första försöken.

Numera använder jag den till att träna mina småvalpar vid ljudet och se det som possetivt för att hjälpa hund och hundägare som kanske i framtiden vill använda klicker träning till sin hund.

Vitsen med denna klicker är alltså att man ska lära hunden att se ljudet som ett beröm (= godis i vanligaste fall), och därmed "slippa" säga duktig hund och / eller ge hunden en klapp, lekstund med favoritleksaken, godbit eller annat istället. Denna beskrivning är taget från flera olika källor med olika ursprung, bäcker, filmer o s v.

Beröm, fysisk kontakt, lek och mat är medfött trevligt för hundar och det beteendet bibehåller normala hundar med en normal uppfostran.

Enligt en annan klicker metod är kickljudet en förväntan inför kommande beröm - godis fick jag lära mig september 2011. Det är alltså olika klicker metoder som förespråkas här.

Hunden är framavlad i syfte att knyta starka band med människan, läsa människan och förstå människan. Det är detta som skiljer vildhundar från tamhundar.

Man lär in ett stereotypiskt beteende, liknande en robot utan personlighet. Inlärningsmetoden är (så vitt jag sett och läst från många olika håll) den klassiska "Pavlos hundar" för er som är insatt i psykologi. Träningsmetoderna är misstänkt lika vissa tortyrmetoder på  människa, som jag tolkar det hela en sort av hjärntvätt på hund.

Den typ av triggning man tränar in hunden på med klickern tar sin lilla tid att träna.

Min metod är att träna in med beröm eller en klapp, lekstund eller godbit, metod som är medfött bra för och därför intressant för hunden. Man kan däremed variera berömmet, man får en personlig hund som kvarhåller sin egen vinkling och nich, man producerar ingen robot. För mig känns det oerhört viktigt att var och en av mina hundar har sin egen personlighet som jag inte vill ta ifrån dem.

Beröm tilltalar hunden rent medfött, det är en av de saker som skiljer vildhundar från tamhundar. Fysisk kontakt ses som bra, det är ytterligare en sak som skiljer tamhundar och vildhundar åt. Mat är alltid välkommet för en normal hund som inte blivit "bortskämd" på fel sätt. Alla vill ju överleva och utan mat överlever man inte.

Däremot är det väl alltid välkommet med folk som aktiverar sina hundar och sig själva tillsammans, den nyttan gör säkert dessa kurser.

Jag har hört åtskilliga som gått kurser eller tränat metoden på egen hand, ingen hittills som jag känner är dock glad i metoden, MEN ingen hund har heller blivit direkt skadad av det heller, eller?

Två olika hundar av olika raser och med olika tränare och ägare, anser att de har däremot "förlorat" sin hunds personliget efter genomgångna kurser, de jobbar hårt för att få tillbaka personligheten hos sina hundar. Den ena hundägaren avbröt utbildningen, trots det så fick de jobba hårt för att få tillbaka sim vanliga hunds personlighet, var dennes erfarenhet. Han skyr naturligtvis metoden som pesten efter detta. Båda hundägarna menade att deras hundar desutom blev stressade och nervösa.

En del vill använda klicker för att hunden sedan ska kunna överlämnas till folk som inte är hundvana, då kan den ovana med hjälp av klickern styra hunden utan att ha så mycket hundkunskap (enligt en utbildare av service hundar med klicker metoden i Finland).

Jag vill nog hävda att en hund genomskådar en osäker hundägare i alla fall, klicker räcker inte för att lura hunden, hunden läser oss hela tiden, 24 timmar per dygn, om de får en chans att vara hela tiden med sin ägare (som inte är ovanligt vid t ex servicehundar), en svag ägare är dömt till att inte åtnjuta samma respekt från sin hund / hundar trots att de har en klicker och en klickertränad hund.

En del människor tycks tro att en liten detalj kan lösa alla deras problem. Så fungerar nog inte livet riktigt, tror jag.

Men ska tilläggas, ytterligare en gång, jag har aldrig själv gått någon kurs i klicker...

 

 

Principen att göra hunden glad och när den känner som mest glädja sätter man in ett moment, t ex ett ord, ett ljus, en gest, en syn, och så repeterar man det om och om igen, så hunden till sist reagerar så som vi vill vid en given signal. Detta är ett sett att hjärntvätta dem, så de reagerar utan ett ens tänka, känna eller reagera med annat än det inlärda. Gjorde vi så med ett barn skulle det antagligen ses som hjärntvätt, men människans accepterande av att hunden är till för oss människor gör detta till en acceptabelt behandling på hund. I dagens läge ses det t o m som önskvärt i många sammanhang.

Hundraser som betraktas som lättlärda är de som svarar fortast på denna inlärning.

 

 

 

Updated 2011-11-21