Rumsrenhet

 

 

Första dagen man får hem valpen, eller helst innan man får hem valpen, planerar man för matgivor, tider för mat o s v. Anpassar det hela efter ens egen dygnsrytm och tar hänsyn till vad den är van vid hos uppfödaren under första övergångstiden.

Varje gång efter valpen har lekt intensivt, ätit eller vaknat från en djup / lång sömn ska man ta ut valpen, gärna till en och samma plats strax utanför dörren, så den snabbt lär sig vad den ska göra där. Sedan berömmer man hunden när den gör vad den ska.

Om valpen misslyckas inne tar man ut den väldigt snabbt och berömmer ifall den gör något ute. Man försöker lära känna sin valp och tyda dess tecken när det är dags. En god hundägare lär sig oftast snabbt tyda valpens signaler och kan förhindra olyckor inomhus. Sedan är det bara att hålla efter. Man måste dock komma ihåg att före ca 12 veckors ålder har oftast inte dvärghundar en förmåga att "hålla sig" . Man måste passa upp beroende på dygnsrytm och valpens livlighet många gånger varje dag. Sedan kommer det hela med tiden. Vissa hundar måste man vara extremt snabb med för att vara tydlig, ta t ex Italiensk vinthund, det går inte på den rasen att vänta tills hunden börjar resa sig från kisställningen och säga ifrån, då är hunden redan någon annanstans i sitt eget huvud, man måste ta den när den håller på eller helst när den är på gång och ska huka sig! Annars fattar de inte vad det hela gäller. Inte för att de är dumma utan för att de är så himla snabba. Den rasen räcker det inte med att man springer fram och kastar sig över dem och tar dem, man kan rent skrämma ihjäl dem! Man måste på en gång lära dem nej eller fy för att kunna ta dem på bar gärning utan fördröjning.

Jag har alltid extrem övervakning på nya hundar. De ska inte få lära sig att göra inne det första de gör, jag försöker ha ständig övervakning, vara extremt uppmärksam, ta ut dem kvickt när det är dags och berömma dem i massor, det brukar räcka fint. Jag känner igen tecknen omedelbart på hur en valp ser ut när den ska till och göra sina behov. den uppvisar en eller flera beteenden när det närmar sig att vara dags för att göra behoven.

Hundar jag själv föder upp är oftast "rumsrena" vid 10 veckors ålder. På extremt små individer (små i förhållande till sin ras) vid 12 veckor. Dessa valpar verkar vara lite senare i sin utveckling. Äkta dvärgväxt har jag haft så få så det har jag inte tillräcklig erfarenhet för att uttala mig om, men jag gissar att de är lika som andra små exemplar av sina enskilda raser.

Valpar jag köper in från bra kennlar vid 8 veckors ålder brukar vara rumsrena vid 12 veckors ålder. Jag tror flytten gör att det blir ett avbrott i utvecklingen, som återupptas senare, varför det blir ett par veckors fördröjning på dem.

Rumsrenhet kan alltså underlättas redan i valplådan, se mer om detta under valpars utveckling i valplådan. Detta räcker inte enkom om man inte följer upp det med rätt träning.

Med denna metod brukar mina hundar lätt bli rumsrena, sedan när de blir könsmogna får de ofta ett litet återfall, då får man börja om, men då kan man vara lite mer bestämd med dem, säga ifrån på skarpen och visa sitt tydliga missnöje, de är äldre och kan lätt ta det då om man lagt en bra grund.

En valp som är uppfödd inomhus eller t o m endast i valphage tar det ofta 1 månad extra att få rumsrena för mig med min metod.

Man pratar om att vissa raser kan vara svårare att få rumsren än andra, rasen spelar en viss roll, storleken på hund också, man måste nämligen gå till väga på olika sätt med en valp av stor ras eller en valp av liten ras.

Stora hundar kan ha större revir inomhus, de är så stora så man märker lätt att de börjar snurra runt och gå ner för landning för att göra sina behov (stora hundar har ofta längre landningsbana också än små hundar, enligt min erfarenhet). En liten hund kan göra allt detta, obemärkt, i samma rum, kanske bara bakom ett bordshörn så du inte ser dem! Det kräver alltså lite andra saker av ägaren till en liten hund än till en ägare till en stor hund.

Man bör ha få objekt som hunden kan gömma sig bakom och få till toalett. Man bör begränsa ytan när man tränar in valpar av små raser så man hela tiden kan ha ögonkontakt med dem. Man kan rent sätta upp grindar så man hela tiden har valpen i samma rum man är i.

En av orsakerna att jag har lätt att få mina valpar rumsrena är för att jag har få saker valparna kan gömma sig bakom. Mitt hem är helt anpassat till hundar och hunduppfödning, jag förstår att vanliga hundägare inte kan anpassa fullt ut som jag, men man kan ju trots det ta bort ett prydnadsbord från ett rum ifall valpen tar ett sådant ställa till toalett, tills valpen är rumsren eller ställa för några grindar så valparna inte kommer under soffan och gör sina behov. Man får vara lite uppfinningsrik och flexibel i början.

Utav "mina" raser betraktar jag Italiensk vinthund vara lite svårare, då de kan få återfall när de löper eller på avelshannar, när tikarna löper. Urhundar kan generellt betraktas vara lite svårare att få rumsren, men undantag finns alltid. Det är högst individuellt och handlar till största delen om ägarens träning. Mina andra raser jag haft genom åren har varit lika lätta allihop, kör ett enkelt schema, var snabb och vaka noga över dem första dagarna - veckorna (beroende på ålder och bakgrund), så är saken biff.

Men det som påverkar desto mera är hur valpar är uppfödda! Där är det en enorm skillnad. Valpar som aldrig fått vara ute eller valpar som enbart bott i en valphage är 1000 gånger svårare att få rumsren än en hund som fått leva i flock, flockliv, och följa gänget ut från späd ålder. Har hundvalparna levt smutsigt (levt i sin egen avföring och urin) tills de blivit lite äldre är de extremt svåra att lära att vara rumsrena.

Det handlar dock alltid, för alla, att ihärdigt och målmedvetet jobba på, så blir det bra med tiden. Ju flera gånger de misslyckas, ju äldre de blir, ju tuffare är det att lära dem, som med det mesta andra saker som ska läras in.

 

 

SANERING AV KISS

Har hunden väl fått platser som den gärna kissar på måste man noga få bort lukten, och helst platsen, så fort som möjligt.

Lukt kan man ta bort på flera olika sätt, tyg tvättar man. Är det tygstoppning fungerar ånga som mirakel, dessa modärna moppar som fungerar med ånga är toppen här. Har man trä som är obehandlat kan man också ånga ur det, det är som det kokar bort. Är det färgade underlag kan man tvätta noga och sedan måla om.

Som sista behandling tillsätter man ren 24 % ättika som får dunsta bort. Är det ett långvarit problem så återfukta med ättika upprepade gånger. Själv har jag en sprayflaska med ättika som jag använder som sista åtgärd på ett sanerat område.

Man bör efter det möblera om, ställa för något för favoritplatserna, så hunden glömmer att gå dit med tiden.

Man bör ställa för alla sådana platser som man inte kan ha koll på. Det får inte finnas sådana ställen när man tränar en hund att vara rumsren, man kan inte lära en hund att vara rumsren om man inte ser när den kissar.

Med valpar är det bra ifall man tar bort mattor tills den lärt sig rumsrenhet.

 

 

OMPLACERING AV VUXEN HUND

Tar man hand om en vuxen hund ska den alltid behandlas som en valp första veckorna till månaderna (beroende på individ), man ska ha omedelbar kontroll på att hunden inte kissar, man ska kort och gott behandla den som en valp som man tränar rumsrenhet förrutom att man kan vänta sig flera "trick" från hundens sida att undvika att du ser den kissa. Detta gör övervakningen extra viktig, med denna metod har jag alltid uppnått bra resultat.

Skönheten med hundar är att oavsett den tidigare träningen och hundens ålder och kön så svarar den omedelbart på den rätta träningen när den kommer till ett nytt hem och inte har "sina platser" kvar.

Om man ska träna om en hund i ett befintligt hem är det lite mer långraget, fast samma metod. Sanering av urindoft är däremot alltid ett måste, se ovan.

INGEN människa kan garantera att en hund är rumsren när den flyttar. Flytten i sig gör inte förändringen, utan nya familjen och hemmet utgör problemet. Den mest rumsrena hund kan alltid o-bli rumsren igen, ifall den lever i sådan miljö som framkallar kisseriet hos den hunden.

Kräver någon hundköpare att hunden som de ska köpa är garanterat rumsren så visar det enbart på lite förståelse av vad hund är för något och oförståelse för sitt eget ansvar att behandla hunden rätt och bra.

Garanterar säljare att hunden är rumsren och så kommer förbli visar det bara på okunskap igen i bästa fall, eller bedrägeri i sämsta fall.

 

 

HANHUNDAR SOM KISSAR INNE

Hanhundar och tikar kan kissa inne av många orsaker.

Hundar som inte lärt sig rumsrenhet är vanligare än vad man tror.

En del tror att hundar ska bli rumsrena som katter, de blir de inte! Vi ska här inte gå in på katters rumsrenhet utan hundar, hundar ska tränas! De ska redan i späd ålder lära sig skillnaden mellan sovplats, ätplats och toalett. Detta kan man uppmuntra med vägledning och beröm. Se under tidigare rubriker.

Många anser att små hundar är svårare att få rumsrena än större hundar, det är inte heller sant! En stor hund som börjar springa runt ser vem som helst att den är på väg att satta sig för kissning eller bajsning (och hör på långt håll). En liten hund går under ett bord, bakom en soffa etc, så är det hela gjort utan att ägaren ser det. Man måste alltså ha en annan typ av kontroll på en lite hund, men den lilla hunden lär sig inte långsammare, ibland är det t o m tvärs om!

Dessa hundar som har sina egna toaletter är alltså inte korrekt rumsrenhets tränade. De lär sig inte att man inte får göra inne, de lär sig endast med tiden att man inte får göra ifrån sig när matte eller husse ser på! Oftast brister ägaren i att berömma hunden ute och att ha total kontroll (total uppsikt) över hunden inomhus när den lär sig rumsrenhet så den blir tagen på bar gärning varje gång den försöker göra inne.

Hundar kan kissa inne för att markera könsdrift, det gäller både hanhundar och tikar. Här kan en kastrering hjälpa, speciellt om den sker i tid (kastrering för att uppnå maximal effekt bör göras strax efter 6 månaders ålder, läs mer om kastrering).

Hundar kan kissa inne för att visa sin dominans, det sker när hunden har en svag flockledare, när hunden bestämmer i familjen. Detta kan åtgärdas genom att ta ledarskap över sin hund.

Vissa hundar gör endast inne när ägaren har mindre kontroll över den, t ex när den lämnas ensam hemma eller när den ser att ägaren inte har full uppsikt, t ex när det kommer gäster, när ägaren går på toa, när ägaren pratar i telefonen etc. Detta är också typiskt för de hundar som inte har en tillräckligt stark ledare som hunden kan se upp till och respektera. Det behövs då ledarskapsträning av ägaren för att få kontroll.

 

 

HANHUNDAR SOM KISSAR INNE

Blöja kallas ibland också för bellyband / magband.

Blöjor till hanhundar kan man sy själv och därmed anpassa exakt efter sin egen hunds storlek. Jag brukar ta mjuka handdukar av frote, men jag vet de som tycker det blir för mjukt och provar tyg från jeans istället. Man kan ha knytband, knappar eller som jag har, kardborrband. Fördelen för mig med kardborrband är att då är det mer flexibelt i storlek ifall jag vill använda samma till olika hundar. Nackdelen är att ibland fastnar det päls i kardborrbanden, speciellt under tvätt, så det blir till att kamma dem ibland för att få bort håren så kardborrbandet fäster när man ska använda dem.

Man kan ha blöjan stängd under tvätten, så minskar man lite av håren som annars fastnar.

Man bör se till att hanhundsblöjan inte sitter för tätt, då kan det lätt bli förhudskatarr på hanhunden. Helst ska det vara som en liten påse under.

Hundar som är hemskt pissiga gör man kanske bäst i att inte använda i avel, då det oftast är en ärftlig egenskap.

Man kan dock dämpa hanhundars lust att lyfta på benet med denna metod eftersom när hanen kissat och går tillbaka och luktar för att försäkra sig att han lämnat en bra markering, så har han inte lyckats i sitt uppsåt, oftast förstår dock hanhundarna ganska snart att det gäller endast när blöjan sitter på, den känner också ofta obehag av att bli blöt på magen vilket avhåller dem från att vilja kissa i blöjan, tillsammans med brist på resultat, alltså revirmarkering.

Metoden med blöja tycker jag är speciellt överlägsen för hanhundar som gärna sätter fart och strilar så fort de kommer på besök någonstans, speciellt om det luktar hund förut på nya stället. Men en hanhundsblöja med sig är det lättare att vara välkommen överallt med sin hanhund, när man kan garantera att ingen olycka inträffar.

 

Väl använda och egenhändigt hemsydda hanhundsblöjor.

 

Vissa hanhundar kan, när de stoppas från att markera med urin, ta till avföring för att markera. Detta går att avhjälpa genom att trä på hanhunden en trosa (med hög midja) med hål för svansen där svansen dras ut, och sedan knyts allt tillsammans med kissblöjan kring midjan. På så vis för hanhunden gå med sina "kottar" i byxan, något de oftast inte tycker är trevligt.

Personligen har jag sådan kontroll dagtid när jag får hem nya, vuxna avels hanar, så jag tar till blöjor endast på natten, då endast för att jag inte kan ha alla mina hundar i sängen.

Efter god träning dagtid och genom blöja se till att de inte markerar under natten och normal ledarskapsträning, så kan man ganska snart glömma av att ta på blöjan på natten.

Valpar använder man aldrig blöja till.

 

 

HANHUNDAR SOM KISSAR INNE

Vissa tycker det är helt ok om hanhundar lyfter benet inne överallt, vissa tror dessutom att hanhundar gör så, alltså att det inte går att lära hanhundar att inte kissa inne, då speciellt avels hanar. En del tror att hanar inte vill para sig om de inte får kissa inne, allt detta är bullshit. Låt mig bara först som sist säga att hundar går att träna till rumsrenhet, det handlar om ägarens skicklighet, eller snarare vaksamhet, under första tiden + ett normalt flockledarskap över sin hund - sina hundar.

Samtidigt gör det väl inget i sig om hundar kissar inne, så länge de får gå på promenader och så länge de inte behöver stå i sitt eget kiss. Ägare av såna pissiga hundar brukar ändå föredra att kisset hamnar på ett ställe. Det går lätt att uppnå om man placerar ut en flaska fylld med vatten på några tidningar. Hanhundarna har svårt att motstå detta, så är det bara att skura av flaskan regelbundet och byta tidningarna under flaskan flera gånger om dagen eller vid behov.

 

 

 

MINA HUNDAR

Mina hundar är rumsrena i sådan grad så jag är nöjd.

Jag har många hundar, av olika raser, av olika åldrar, av båda könen, med MYCKET varierande bakgrund. De flesta av hundarna är avelshundar dessutom, övervägande delen är av små raser idag (2012).

Jag har nästan alltid ställt för alla dolda platser, för att ha kontroll, anledningen till det är att jag oftast har valpar eller nya hundar i gänget som tränas i rumsrenhet.

Jag sanerar dagligen med ånga (skurmaskin som fungerar enligt ång metoden) och ättika (24 %).

När mina tikar höglöper är det lätt att mina könsmogna hanhundar får återfall, men även löptiken! Det är städa som gäller, oavbrutet. Hanhundarna drar jag oftast på hanhundsblöja (se nedan) under dessa perioder. Vissa hanhundar får inte ens återfall vid höglöpande tikar, och de flesta tikar blir inte kissiga under löpet, så alla ska inte dras över en kant.

Har jag ett helt gäng hanhundar och samtidigt ett helt gäng löptikar, så ställer jag fram flaska på ett papper, så de får en plats att göra sina behov i tid och otid (se nedan).

Kommer det vuxna hundar på besök eller att det kommer en ny vuxen hund i flocken brukar det ofelbart leda till att den nya / främmande hunden kissar inne, då är det kört! Det blir rena hysterin på pink och de kan t o m ta till skit för att markera i sådana situationen. Det blir omedelbart blöja på i sådana situationer här hos oss.

Åker jag till någon som har hund försöker några av mina hundar oftast markera i nya omgivningen, då blir det blöja på eller så får de gå i koppel med mig, eller både ock. Med koppel på har jag chans att träna dem bättre, även om det finns många skrymslen och vrår den kan gå i, i den tillfälliga miljön. Denna metod fungerar docks sällan i hemmiljö då hunden förstår skillnaden mellan om man ser eller inte.

Råkar man tappa en tidning på golvet hos mig så tar halva mitt gänget tillfället i akt att besöka tidningen, så fort jag eller andra människor med min form av ledarskap, vänder ryggen till.

Däremellan är mina hundar i regel rumsrena från ca 6 - 12 veckors ålder, ofta med ett återfall när de blir könsmogna, då oftast endast på någon eller några dagar.

Några enstaka individer av båda könen kan bli väldigt snuskiga när tikarna höglöper, de kan t o m kissa eller bajsa i hundsängar där de ska ligga!

Nya hundar kan det ta några dagar till några månader att få torr, helt beroende på hur "vilda" hundarna är som kommer hit, tidigare total avsaknad av flockledarskap för den hunden ger längre tränings tid än "tama" hundar. Bara slarv i rumsrenhet träningen går oerhört snabbt att åtgärda.

Den allra mest rumsrena vuxna hund, oavsett kön, som kommer hit kan oftast inte avhålla sig från att minst pinka inne (om de får en chans) första tiden här. Undantagen är räknade på en hands fingrar genom alla mina år med hundar!!! Detta beror på alla starka hundlukter och alla hundar i sig själv, det blir ett sätt att klargöra att "de är här" på hundspråk.

När jag lånar ut hundar så är de ibland rumsrena efter ett eller två försök hos en då uppmärksam hundvakt, eller skvättiga, hos människor med svagt ledarskap eller egna pissiga hundar. När jag lånar ut en hanhund lämnar jag nästan alltid med hundblöja, ibland behövs de, ibland inte.

 

 

 

Updated 2012-02-14