Ordlista

Begrepp man bör hålla ordning på och förstå är bl a DNA, gen, allel, locus, homozygot, heterozygot, dominant, recessiv, fenotyp och genotyp. Plugga in detta för er egen skull, då kommer texten att löpa så mycket lättare för er och ni har chans att få största möjliga utbyte av att läsa och förstå ämnet.

Jag vet att när man satt sig in i det hela är detta inte alls svårt, men trots det är det ett jobb att plugga in detta, det kan vara förvirrande och jobbigt, men det är väl värt ansträngningen och ett måste ifall man ska förstå sig på genetik.

Allel	Varje gen serie är indelad i en grupp alleler. En gen delas upp i alleler. T ex en gen kan vara för hårlag, en allel i den genen kan vara t ex strävhårs allelen. Det är alltså de olika variationerna i genen som kallas allel. På varje locus finns alleler, när de nedärvs kommer alltid en från vardera av föräldrarna av samma allel, d v s en från mamman och en från pappan. En hund kan ALDRIG någonsin ärva två från en förälder och ingen från den andra. Man skiljer de olika allel varianterna åt genom bokstäver och ibland med upphöjd bokstavskombination efter den vanliga bokstavsbeteckningen. Varje hund har två alleler från varje genserie. En från mamman och en från pappan. Kombinationen som de ärvt är avgörande för hundens färg, mönster och pälskvalitet. T ex A = Agouti är en basfärg, huvudfärg. Några alleler i A serien är: a^y+ a^w+ a^t+ a. Var och en resulterar i en egen färg. De ärver en allel från pappan och en från mamman. Den egenskap hunden visar och den de bär för varje gen serie är arvet. En hund kan inte ärva 75 % av mamman och 25 % av pappan. De ärver alltid halva av vardera. Däremot vet man att en hund ibland "föredrar" att ge vidare en gen mer än den andra av sina två olika gener, i detta fall. T ex kan man lätt se att vissa få hanhundar får fler hanvalpar efter sig och vissa motsatsen, fler tikvalpar efter sig. Det är ju ett väldigt klart besked om vad som nedärvs, då köns allelerna enbart är två, det ena eller det andra (och enbart finns hos hanhund). Varje gen kan ha 2 alleler, eller 4, men alltid i jämna tal.
Co-dominanta	Alleler som är co-dominanta (sammarbets dominanta) betyder en heterozygot hund får båda egenskaperna fullt ut.
DNA	DNA finns i kromosomer i cellkärnan. Människan har 23 par ganska stora kromosomer, hunden har 39 par lite mindre kromosomer.
Dominant / recessiv	Dominant betyder att det dominerar över det andra, behövs enbart en gen för att slå igenom och visa sig på avkomman. En hund som har en dominant och en recessiv allel får samma synliga egenskap som en individ som har två dominanta alleler. En individ som visar ett dominant egenskap kan alltså vara homozygot eller heterozygot för just en egenskapen. Man kan inte avgöra vilket genom att titta på hunden, det krävs DNA analys. Eller så kan man mer eller mindre räkna ut vad en hund bär på genom att titta på föräldrar och avkommor. Dominanta anlag illustrerar man med stor bokstav. De recessiva anlagen med liten bokstav. En hund som visar en recessiv egenskap kan aldrig lämna gener för den dominanta egenskapen till sin avkomma. En hund som däremot visar en dominant egenskap kan ha dolda recessiva anlag som den lämnar vidare till sin avkomma. En dominant egenskap kan alltså inte hoppa över en eller flera generationer, men däremot kan en recessiv egenskap följa med dold i en eller flera generationer för att sedan poppa upp igen. En del alleler är dominanta. Det betyder att den allelen kommer lägga sig över en ressessiv allel. En dominant allel kommer man att se med blotta ögat när man tittar på hunden. Hunden "visar" alltså upp den allelen. En dominant allel kan inte bli buren i det dolda, som en ressesiv gen kan. Om hunden har en dominant allel och en ressessiv så kommer färgen för den dominanta genen att bli hundens utseende men den är då "bärare" för den ressessiva egenskapen som då är dold för blotta ögat. Den hunden kan i kombination med annan hund som har det dolda anlaget synligt eller dolt få valpar med den egenskapen. Om en hund visar ett dominant anlag kan de ha två alleler för det anlaget (100 %) eller en och en ressesiv allel dold (50 + 50 %). Har de ingen dominant allel så blir de inte den färgen, mönstret, pälskvaliteten eller vad nu anlaget gäller. Den har alltså då 0 % av dominanta genen. För att en dominant allel ska synas på hunden behövs alltså enbart en allel för det anlaget som den fått från antingen mamman eller pappan. En hund som bär på dubbla dominanta alleler kommer då lämna en av sina två dominanta gener till sina avkommor, d v s alla dess valpar kommer få samma utseende i den detaljen oavsett vad den paras med, det kallas homozygot. Paras den då med en hund med motsatt recessivt anlag kommer samtliga valpar ha en allel av vart slag, alltså visa den dominanta egenskapen men vara bärare för den recessiva genen. Ett par exempel: Merle är dominant anlag. Strävhårigt är dominant anlag.
Epistasis	Epistasis är ungefär som dominant, men inte mellan olika alleler utan mellan gener på olika loci. En allel på ett locus är epistatisk över ett annat locus om det överröstar effekten av generna på det andra locuset. Generna för helt vit färg är epistatiska över alla andra färg-gener. Vit färg orsakas av gener som hindrar att pigment kan bildas i pälsen, denna egenskap tränger undan alla färggener, de hindrar helt enkelt färggenerna att komma till synes.
Eumelanin	svart pigment
Faeomelanin	röd-gult pigment
Fenotyp (genotyp)	Fenotyp är det man ser hos hunden. Utseendets färg. Individer med samma synliga egenskap, som är helt lika i ögat på oss i en egenskap, kan alltså ha olika genotyp (= olika gener/alleler). Vet man bara fenotyp och inte genotyp så skriver man koden med en bokstav i bokstavsparet, d v s den man ser, fenotypen. Då ser man direkt att genotyp är okänt för dagen. Annars ligger de alltid i par om man anger det synliga och det dolda.
Gen	Gener är en kod för att tala om för cellerna hur ett visst protein ska sättas ihop, eller var och när andra gener ska aktiveras eller avakriveras. En gen kan sägas vara en beskrivning för en viss egenskap, t ex hårlag. Två gener kan inte blanda sig. Var och en finns där, de kan inte sammanstråla till en gen. Varje enskild allel i genen är hel och separat oavsett vilka alleler eller gener som finns inblandade för övrigt. Varje gen serie är i sin tur delad i en grupp alleler. Varje gen kan ha 2 alleler, eller 4, men alltid i jämna tal.
Genotyp (fenotyp)	Genotyp är en hunds genetiska kod. Individer med samma synliga egenskap kan ha olika genotyp.
Heterozygot / homozygot	Varje hund har två uppsättningar av varje gen. Det kan vara två likadana alleler, eller två olika alleler. En indivit med två likadana alleler är homozygot. En individ med två olika alleler är heterozygot. En heterozygot hund kan ge den ena eller den andra av sina alleler till sin avkomma, d v s två olika arvsanlag kan därmed passeras ner till avkomman slumpvis. Homozygot betyder två av samma/lika. Heterozygot betyder två olika. Jämför homo - hetro.
Homozygot / heterozygot	Varje hund har två uppsättningar av varje gen. Det kan vara två likadana alleler, eller två olika alleler. En indivit med två likadana alleler är homozygot. En individ med två olika alleler är heterozygot. En homozgot hund kan bara ge en sorts allel till sina avkommor, vilken som helst av de två generna som har samma värde.
Locus	Ordet locus kommer från lokal/lokalisering. Det är platsen där en viss gen ligger. Gener ligger alltid på ett bestämt ställe i en kromosom. Det är alltså själva platsen som kallas locus. Ett locus, flera loci.
Ofullständigt dominanta	När en allel är ofullständigt dominant så visar det sig genom att en heterozygot hund blir kan visa båda egenskaperna. En del alleler är ofullständigt (ej komplett) dominant, med det menas att de kan påverkas av en ressessiv allel, men inte slå ut den helt.
Ofullständigt recessiva	När en allel är ofullständigt recessiva så visar det sig genom att en hund kan visa eller bära båda egenskaperna. En del alleler är ofullständig recessiv, med det menas att den kan påverka en dominant eller annan ressessiv allel, men inte slå ut den helt.
Recessiv / dominant	Recessiv betyder att det viker sig under ett dominant anlag. D v s recessiva anlag måste finnas i dubbel allel för att synas. En hund som har en recessiv egenskap måste alltså vara homozygot för just den egenskapen, annars skulle den inte synas. Hos en heterozygot hund lägger sig en dominant allel över en recessiv allel. Det är den dominanta allelen som därmed avgör vad vi kommer se för egenskap hos våra hundar. En hund som har en dominant och en recessiv allel får samma synliga egenskap som en individ som har två dominanta alleler. En individ som visar ett dominant egenskap kan alltså vara homozygot eller heterozygot för just en egenskapen. Man kan inte avgöra vilket genom att titta på hunden, det krävs DNA analys. Eller så kan man mer eller mindre räkna ut vad en hund bär på genom att titta på föräldrar och avkommor. Dominanta anlag illustrerar man med stor bokstav. De recessiva anlagen med liten bokstav. En hund som visar en recessiv egenskap kan aldrig lämna gener för den dominanta egenskapen till sin avkomma. En hund som däremot visar en dominant egenskap kan ha dolda recessiva anlag som den lämnar vidare till sin avkomma. En dominant egenskap kan alltså inte hoppa över en eller flera generationer, men däremot kan en recessiv egenskap följa med dold i en eller flera generationer för att sedan poppa upp igen. En del alleler är ressessiva, det betyder att hunden måste ha en allel från mamman och en från pappan med det ressessiva anlaget för att få det utseende som de allelerna ger. Recessiva gener måste alltid finnas i två upplagor för att kunna vissa den recessiva egenskapen. Har hunden t ex chokladfärg (recessiv allel) eller är vitfläck (ytterligare en recessiv allel) har den alltså 100 % av det anlaget, d v s båda allelerna är samma, den från mamman och den från pappan. Om hunden inte är choklad kan den fortfarande bära på genen dolt för choklad eller inte. Får den en avkomma eller har en förälder med en recessiv allel synlig, innebär det att man VET säkert att avkomman / föräldern har den allelen. För att en recessiv allel ska visa sig måste då alltså hunden ha två alleler för den egenskapen, en som kommer från mamman och en från pappan. En hund som visar en recessiv egenskap kommer då lämna den allelen till sina avkommor. Ett par exempel: Choklad är ressessivt. Vitfläck är ressesivt.
Vilt typ	Den första allelen i en serie kallas ofta för vild-typen. Det är vanligast den mest förekommande i det vilda. Svart räknas till vilt typen.