Rygg

 

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

 

Ryggraden består av kotkoppar (ben) som ligger mot varandra, i mitten av kotorna finns ett hålrum, kallad kotkanal, i den finns hundens ryggmärg, här i ryggmärgen går alla nerver som leder till och från den bakre delen av kroppen. Varje kota har en stötdämpande brosklager mellan sig. Brosklagret som ser ut som en liten kudde och kallas disk. Första kotan, närmast huvudet ser lite annorlunda ut än de andra kotorna, den kallas atlaskota. De sista kotorna bildar svansen.

Bl a är det hundens fysiska konstruktion gör hunden mer eller mindre benägen att få problem med ryggen.

 

Ryggkotor

En kota eller flera kotor efter varandra som är stumt ihopväxt med en annan kota eller atlaskotan stumt ihopväxt med kraniet kan förekomma på hund. Hunden kan då komma att röra sig på ett väldigt eget sätt.

Hunden kan även vara glapp mellan kotorna (utan att hunden har diskbrock).

Båda dessa varianter brukar framkalla mer eller mindre smärta, framför allt när hunden kan få benpålagringar på problemställena och benpålagringar tenderar att öka med åren och framkalla smärta.

 

Diskbrock

Vid diskbrock har disken antingen skjutits uppåt och inåt i kotkanalen eller så har den brustit och läckt ut en geléartad massa in i kotkanalen. När ryggmärgen skadas så skadas nerverna som går till bakkroppen, vilket i sin tur ger funktionshinder i bakre delen av hundens kropp. Trycket mot kotkanalen kan även framkalla blödningar i ryggmärgen som kan orsaka svullnad och vävnadsdöd.

Vanligast drabbas diskerna runt tredje revbensbågen och bakåt till ländkotorna, men ibland drabbas också nackkotorna.

Symptomen kan vara olika kraftiga beroende på var och hur mycket skadad diskena är. När det gäller de vanligaste diskbrocken som sitter i rygg kan det vara allt från smärta i rygg till total förlamning av bakbenen. Sitter diskbrocket i halskotorna blir det häftiga smärtattacker och ibland hälta eller nedsatt rörelseförmåga i framben. Hunden kan då även visa smärta i varierande grad när den ska vrida på huvudet.

Tyvärr är detta svårt att se på normal röntgen, man måste använda sig av kontraströntgen för att fastställa detta eller mer avancerade metoder.

För lindrigt drabbade kan man prova vila, total vila, såväl ute som inne, hunden ska bäras mellan platserna man ska ha hunden. För svårare fall kan man prova operation. Ju snarare operation, ju större chans att lyckas, helst inom 2 dygn efter att hunden insjuknat. Efter en eventuell operation är det lång rehabilitering. Eftervård är lång och krävande, bl a sjukgymnastik minst 2 gånger om dagen.

 

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

 

Om oturen är framme kan man ha en mikroskopisk chans att skada en hund i diskerna i nacken genom att den gör sig illa av många, hårda och snabba ryck i koppel/halsband under promenader eller träning, men inte ens med rycka-slita metoder som användes flitigt förr på 100,000-tals hundar i olika klubbar var det vanligt förekommande med diskbrock till följd av skada från koppel. Alltså näst intill obefintlig. Däremot finns det ingen anledning att rycka-slita i hundar för det, måste man rycka-slita i dem för att få dem dit man vill har man, i mitt tycke, misslyckats totalt med sin hunduppfostran.

Skada, såsom ett kraftigt slag mot ryggen, speciellt på en hund som är väldigt lång i kroppen, är den dessutom kort på benen ökar riskerna för allvarliga skador. Var rädd om din hund! Var speciellt aktsam i umgänget med stora och små hundar tillsammans, jag får höra rapporter lite nu och då om hundar som fått avlivats för att ryggen varit av.

En hund med ryggproblem ska naturligtvis inte användas i avel! Dels för dess egen skull, att bära ett gäng valpar i magen påfrestar en rygg, dels för den eventuella ärftlighetens skull, vi vill väl inte att det ska växa upp en ny generation med dessa smärtsamma problem?

 

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

 

 

BACK

Updated 2010-02-05