Snowbird Bonifacio

Photo: Sofia Wedin

Bo är en riktig velour-grabb. Kan lätt bli tvärs över när det inte passar honom. Han tvingar man inte till något! Det är helt dömt att misslyckas. Han gillar att gå på promenad, då lämnar han inte mina fötter med många meter. När han nyss hade flyttat hit vid ca 2 års ålder, ville han inte gå så långt från hemmet, men nu är han helt trygg och lycklig på promenaderna, bara han får vara med mig. Han älskar att få följa med och åka i bil, som nästan alla mina hundar. Men mest önskar han att få bli beundrad för hur vacker han är av sin älskade matte! Denna hund är enormt fäst vid mig, han avgudar min skugga!

Han har den lägsta tunga jag någonsin har sett på en Japanese chin, dess värre kan han sticka ut den när han blir upphetsad, t ex när han känner lukten av löptikar eller bara blir allmänt glad och uppspelt, t ex på hundutställningar som han tycker är så himla kul. Han kan också när han blir riktigt upphetsad prata, en del domare tolkar det som andningssvårigheter och en del tolkar det som om han morrar! Det skulle vara kul om domarna hade mer hundkunskap.

Hans tunga och hans "pratande" gör att han inte lämpar sig så bra som utställningshund fast han får fantasisk kritik i övrigt.

Back

Update 2011-03-27