|
Skedar. |
|
|
|
PHOTO: Annika Hagström |
Sjukdomar
När kroppen sliter ont över något. Ett helande trasigt ben. Ett stressfullt liv. Massor av parasiter som hunden inte ska gå runt med. Då kan hunden p g a detta få allt flera symtom.
Ju längre man vändat med behandling, ju svårare blir det att kartlägga vad som var först, vad roten till det onda finns.
Därför är det ytterst viktigt att man söker hjälp när det hela börjar.
Om våra hundar är problemfria, såväl fysiskt som psykiskt, så ska vi nog tro de har ett bra liv utifrån sina behov. Annars är något fel.
Om hundar är sjuka ofta är något fel.
Om hundar är "besvärliga" är något fel.
Fysisk sjukdom utreder man lämpligast tillsammans med en bra veterinär. Man ska dock komma ihåg att många fysiska krämpor beror på psykiska handikapp. Ett ämne som många veterinärer inte vet så mycket om då den biten inte alls finns i veterinärernas utbildning i Sverige idag (skrivet 2013), utan helt och hållet kommer ann på den enskilda veterinärens egetintresse och praktikplatsers förmåga att förstå sig på det psykiska bakom många sjukdomar.
Psykisk sjukdom (eller störning om man så vill) har ofta sin grund i dåligt ledarskap eller för lite aktivering, ofta en kombination av båda, eller/och p g a sjukdom.
Ger man hunden tillräckligt med aktivering utifrån varje enskild hunds behov och ett bra ledarskap så brukar i stort sätt alla hundar bli bra med automatik med tiden. Ibland (inte så ovanligt som man kan tro) kan även fysisk sjukdomar försvinna som i ett trollslag när de psykiska besvären försvinner.
Många sjukdomar går att komma tillrätta med genom att ha sunt förnuft och grundkunskap. T ex att inte klä hunden, hunden har päls som skyddar den. Att inte bära hunden för jämnan, utan låta även små hundar få röra sig och få muskler. Alla sådana små råd och tips som det finns i massor på denna sida. Praktiserar man sunt förnuft och grundkunskap är många problem lösta.
Att en ras inte har bekämpningsprogram innebär inte att de alltid måste vara 100 % friska i all evighet. De är levande väsen och kan därmed drabbas av lite allt möjligt, så som allt levande kan. De kan bli skadade, de kan smittas av sjukdomar, de blir äldre o s v. Dock får man kanske hoppas och tro då att dessa raser kanske har något mindre frekvens av drabbade individer, vilket tyvärr inte alltid är fallet.
Detta ska endast ses som ett sätt att få en lätt introduktion i sjukdomen, man ska alltid rådfråga sin veterinär!
Jag kommer här ofta hänvisa till veterinären, fast jag nämner mer sällan något om vad veterinärerna gör. Anledningen till detta är att veterinär vetenskapen utvecklas ständigt, om jag skriver något så kan det vara gammal kunskap om en kortare eller längre period.
Det samma gäller för specifika mediciner.
Om en hund plötsligt börjar visa ovilja vid en viss rörelse eller beröring, så beror det inte på att hunden helt plötligt inte vill utifrån en nyck.
T ex en hund som har hoppat upp enkelt tidigare, och plötsligt inte vill eller inte kan. En hund som plötsligt inte vill att man berör hunden på ett visst ställe.
Något har hänt. Kanske har hunden blivit skrämd. Kanske har hunden blivit illa gjord. Kanske har hunden fått ont av någon orsak.
Man är som djurägare skyldig att ta reda på varför.
Om en hund mår fysiskt dåligt mår den i regel psykiskt dåligt.
Om en hund mår psykiskt dåligt en längre tid kommer det till sist bryta ner den fysiska hälsan hos hunden också.
Om en av mina hundar inte mår bra, så mår inte jag bra. Jag gör allt för att få min hund att må bra igen.
Tar jag omhand en hund som inte mår bra så jobbar jag ändan av mig för att få den att må bra och ger mig inte förrän jag lyckats.
Köper jag mig en valp och får en valp som det bara är problem med redan från starten för att den mår dåligt, så får vi en sådan start så jag aldrig får samma glädje med den hunden som med mina övriga hundar. Det hela är extremt tragiskt. Det finns däremot valpköpare som drömmer om att få tag i sådana valpar och älska ihjäl. Jag är inte en av dem.
Vissa sjukdomar ökar kraftigt på senare år (skrivet jan. -19)
Med tanke på det växande antalet sjuka hundar i Sverige numera och stora ökningen av vissa sjukdomar, så får vi inse att välfärdssjukdomarna vi människor lider av i så hög grad idag är på galloppframfart hos hundar, alltså förvärvade sjukdomar.
Det är en styggelse att vi ska kalla oss djurvänner och sedan ställa till hälsoproblem för hunden. Det är också hög tid att börja prata om vad som är ärftligt eller inte av alla sjukdomar och vilka hälsoprogram som kommer i gungning p g a våran tids vanskötsel av hundar i Sverige genom att inte informera och lära sig om de nya som kommit till oss utan p g a utebliven kunskap så går hundar med smärtor hela tiden.
Vi har alltså de nya parasiterna, den ställer till skada hos hundarna i Sverige med omgivning som hundarna får lida av utan behandling eller med felaktig behandling.
Hundar idag har det mindre bra än förr i många aspekter. Det är mycket förvånande med tanke på all spridning av hundkunskap t ex via media numera. Däremot är det inte förvånande då framför allt jbv har sämsta informationen om nya regler och bestämmelser, och nya sjukdomar och parasiter än de någonsin haft. De är helt ointresserad av att folk ska göra rätt, både djurägare och veterinärer, eller att djur ska få den bästa vård och behandling som går att få och kunskap om det samma.
Det som är nackdelen med media (= internet) är att de som gapar mest i frågan är ofta förvånansvärt okunniga.
Vad är det vi kan göra som hundägare?
Vi kan lära oss så mycket vi kan om t ex nya parasiter. Vi får lusläsa gällande lagar och bestämmelser hela tiden, om man har turen att ha ett fungerade internet, då det verkar vara enda vägen att få tag i de flesta av dessa regler. Sedan måste vi stoppa utvecklingen som gör att vi ger hundarna samma problem som vi människor har i stor utsträckning numera.
Några exempel på välfärdssjukdomar som ökar på våra hundar; hjärt- kärl- sjukdomar, andningsbesvär, diabetes, ledbesvär av alla möjliga sorter, besvär i nackar och andra skelettproblem, psykiskt lidande, päls- och hud- sjukdomar, övervikt och t o m mycket kraftig övervikt. O s v.
De mest förekommande symtomen som folk söker sjukvård för på flera stora veterinärkliniker som jag pratat med är hudsjukdomar och dålig mage på ett sätt eller ett annat.
Vad kan vi då göra åt detta?
Vi ska inte utsätta hundar för stress. Vi ska se till att hunden är i mental balans. Vi ska se till att hunden får bästa mat i lagom mängd, mat som är bra för hundar, inte människor. Vi måste se till att inte dränka våra djur i parfymer av olika slag, inte förstöra hundens hud och päls genom kläder. Vi måste se till att hunden inte hålls övergödd och är i bra kondition. Att den får vara ute mycket och röra på sig med variation (många olika typer av rörelser) dagligen. Vi ska umgås med vår hund. Vi ska INTE bära hundar.
Se till att hunden är oskyldig, lycklig och frisk i kropp och själ. En lycklig hund kommer berika ditt liv mera än en olycklig hund.
Många på liten yta
Konsentration av många djur på liten yta, speciellt många djur av samma slag, är lika förkastligt som stora arealer med samma slags gröda, träd, eller vad det rör sig om, på större ytor år ut och år in.
Det som händer är att ett litet begränsat antal resurser tas ut ur omgivningen, och ett litet begränsat antal resurser återförs till omgivningen. Detta utarmar djur och grödor, så efter några år fungerar inte kretsloppet längre som är så finuligt i vår värld.
Dessutom är det så att när något illasinnat kommer in i grödan eller djuren, t ex barkborre, corona, giardia, fågelinfluensa o s v, så blir det en stor katastrof. Enorma arealer förstörs och stora grupper av individer drabbas.
Även när man tittar på händelser historisk kan man se att till exempel digerdöden, pesten, spanska sjukan m m spred sig som en löpeld speciellt där det var tätt med människor.
Detta rör också hundar, då de inte är undantagna naturlagarna.
Många hundar på liten yta utan tillräcklig sanering är ett stort problem. Sjukdomar frodas. Det gäller att vara noggann.
T ex vår i Sverige vanligt förekommande spolmask som är så svår att få bort ur marker om det en gång fått fäste.
Många på liten yta (fortsättning)
När man tränger ihop massor av individer på en liten yta så ökar risken för massor av problem. Bl a resistens.
Om man inte håller tusentals fjäderfän på en mycket liten yta så behövs i regel inte antibiotika till fåglarna.
Ta t ex fågelinfluensa, det skulle inte få epedemi-liknande förlopp om man inte höll tusentals fjäderfän på liten yta.
Ta t ex corona, det skulle inte kunna bli en sådan smittspridning om man inte tränger ihop en massa människor på en liten yta (i bostadsområden, i hotell, i flygplan, på arbetsplatser, på restauranger, i affärer, på ålderdomshem etc).
Om vi inte trängde ihop barn i stora grupper, barn vars kroppar ska reagera på alla olika virus m m för att få motståndskraft mot smittan i framtiden. Dessa kommer i kontakt med allt för hög dos av olika smittor allt för snabbt och blir därmed allt för sjuk. Sedan förs alla tillsammans i täta grupper igen, ibland p g a att föräldrar måste jobba.
Ta bara sådana saker som att hundar har bestämmelser för hur ofta de ska ut och vilka minimiytor de ska ha, på barn finns det inga sådana regler alls.
Man trycker ihop en massa känsliga individer med olika bakteriefloror på ibland mycket små ytor, ibland t o m utan möjlighet att vistas ute! Dessa barn kommer sedan hem och smittar övriga familjemedlemmar. Vilken förlust i mänskligt lidande och risker för allt som kan komma av detta. För att inte nämna ekonomisk förlust för samhället.
Ta t ex hundar, det finns vilda hundflockar som lever på allt ifrån några få individer till 100-tals individer.
Ta t ex höns, det finns vilda flockar som lever i allt från några få individer till ett 20-tal. Undulater lever i flockar om 1,000-tals individer i det vilda och ofta mer än det. Naturen är så smart ordnad att den lever som det djurslaget klarar av, som de inte blir sjuk av. Det har alltså med stresstålighet att göra. Vissa djurslag tål inte mycket förrän de blir sjuka. Ta kattdjur till exempel, det är endast en vilt kattdjursras som lever i flock. De lever sällan i mer än 15 individer, och heller inte ovanligt bara i 2-3 individet per flock. De andra kattdjursraserna lever en och en. Tränger man ihop många katter på liten yta brukar det bli fler sjukdomar och gå åt mer penicillin i en sådan grupp, om den ska hållas frisk, än om det är många hundar på liten yta. Dessutom har hunddjur mindre areal i det vilda än vad kattdjur har.
Man kan alltså snabbt dra slutsatsen att en viss yta kan innehålla ett fåtal katter eller fler hundar, utan att djuren för det mår dåligt.
Jag själv har alltid haft mycket rymliga ytor till mina hundar, jämfört med minimimått som gäller för hundar, och jag har tidvis haft uppemot 50 hundar samtidigt. Dessa har det oftast gått år mellan att en enda individ har behövt äta penicillin. De flesta djur jag haft har aldrig behövt äta penicillin under hela sin livstid. Jag har haft synnerligen pigga och friska djur.
När de nya sjukdomarna kom in i Sverige så har jag inte en enda gång haft så många hundar samtidigt, hundantalet har mer än halverats hos mig p g a de nya smittorna.
Anledningen är enkel, jag vill ha friska hundar och friska andra djur! Jag är BESATT av att ha friska hundar och andra djur!
Mängmått skedar
Förr skilde vi på 4 olika sorters skedar. Idag verkar det som om ungdommarna inte känner till skedstorlekarna. Hur i hela friden läser de då ett recept?
Bara för att klargöra, när jag i texter refererar till skedstorlek så är;
De
minsta av de "vanligare" skedarna kaffe-skedar, de är alltså
väldigt små.
Te-sked (= tsk) är en storlek större, men fortfarande en liten sked. Den
vanligaste av de snå skedarna numera, verkar det som.
Normalstor stor sked är en dessert-skedar.
Mat-sked (= msk) är den större stora skeden.
Mer om matning m m där uttrycken används.
|
Skedar. |
|
|
|
PHOTO: Annika Hagström |
Här kommer några sjukdomar som kan uppkomma på hund. Det blir en lång lista varför jag sammanställer den i bokstavsordning.
Immunförsvaret
Allt påverkar immunförsvaret. Inte minst vardagssituationer, som stress, luften vi andas m m.
Jag och Nasonex nu och i Hälsingland. Sista åren i Hälsingland fick jag spraya mig 2 gånger om dagen för att få luft. Sedan jag flyttade tillbaka till Bergslagen minskade behovet allt eftersom. Jag var nere i ca 2-3 gånger per vecka innan läkarna började jävlas med mina värkmediciner i september 2020. Då fick jag gå upp i två gånger per dag igen. Oktober 2021 började gamla medicinen fasas in igen bit för bit för att vara tillbaka till det tidigare från och med 2 februari 2022. Allt eftersom gamla värkmedicinen återinförts har intaget av Nasonex minskat. Februari 2022 är jag tillbaka på en mycket sparsam användning av spray igen. Min slutsats, behovet av spray för mig är påverkat av allmän sundhet. En värkmedicin som sätter ner min värk till mindre nivå och ett sunt ställe att bo på. Mina funderingar är hur mycket påverkas hundar? Mer om "min" sjukdom.
Förr sa man att gamla gick i barndom när de blev senila. Det är egentligen en bra beskrivning, tycker jag. De gamla som blir senila lever mer baklänges. De glömmer först det som hänt sist. De kommer ihåg det som hänt först längst tid.
Sedan har vi altzimers. Och alla andra fina benämningar.
Vart vill jag komma med detta? Jo, enkelt. Varför drabbas våra hundar så sällan av dessa åldersrelaterade varianter?
Hundarna lever med oss. De brukar samma luft, samma vatten, samma närmiljö, vissa hundar äter också som människor. Vad är det då frågan om? Är det för att människan blir äldre och äldre? När det gäller altzimers så kan ju människan t ex supa sig till detta. De flesta av våra hundar slipper tack och lov alkohol. Där finns alltså en faktor, men det kan inte förklara allt.
Nycken till framgång är
bl a kärlek och kunskap.
Uppdaterad 2023-01-24
© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström
221223
221014
230112